Livet går långsamt men endå framtå...

Ett tasseri!

2012-01-27T06:09:00.001+01:00

(bild: wikipedia - din tass i cyberspace)

Wikipedia har ett tasseri (lotteri på mänskospråk). Lotten kostar minst 30 kr, och hela summan går denna gång till stöd för kattkolonin i Fjärdhundra. Det som Wiki lottar ut är gåvor från människor och katter som vill vara med och stötta i olika sammanhang.

Jag tycker att det är viktigt med ett engagemang i både människor och djur och i egenskap av f d kattmamma, kattmoster och kattlåtsasmoster, vill jag stöda därför stödja denna insamling. Både genom att själv bidra med lottavgift men också genom att sprida några goda ord om välgärningen i sig.

Det känns som en väldigt bra start på dagen att upplysa er om detta!

Studiecirkel

2012-01-26T17:17:00.001+01:00

En ortodox kyrkobyggnad i Tjeljabinsk,
Ryssland. (bild: Esbe)

Om en alldeles liten stund ska jag återinträda som studiecirkelledare. Det är några år sedan sist, då handlade det om teckenspråk nu handlar det om ortodox kristendom. Jag är mer säker och bevandrad på det förra än på det senare, men vi är tre ledare så det ska väl bli bättre vartefter tiden går.

Och så hatar jag att presentera mig själv. Haha, sånt ska man inte erkänna. Men nu gör jag det: Jag vet inte vem jag är, inte över huvud taget, men jag börjar komma på små detaljer som att musik är ett intresse och att det är kul att skapa ibland. Men varför går jag denna utbildning? Varför leder jag studiecirkeln? Vad har jag gjort förut? Det finns många frågor att ställa till sig själv! Helst bör man väl finna svaren också. (Vad gör man om man inte finner dem?)

Jag hade nog inget mål när jag startade utbildningen, men nu har jag ett som kanske börjar ta form. Men jag vill inte prata om det, då kommer alla kommentarer om "jamen, har du tänkt på att..." och "kan du tjäna pengar på det" och så vidare... Men doh! Jag trodde alla hade förstått att jag inte tänker bli miljonär och den dagen den sorgen! Ja, det är nog en liten tagg som sitter i mig där. Och nu fick ni se den. Lite av min svaghet. Kanske en av orsakerna till att jag gömmer mig då och då.

Ps. Klart jag vet lite vem jag är. Det bara passade så bra att skriva så just där. I just "beskriva sig själv"-frågan, är det svårt att veta vem man är. "Upptäck mig!" är vad jag vill ha sagt till folk.

Skrivskolan 1: Bloggskrivande

2012-01-26T07:55:00.000+01:00

Mitt återkommande tema är bloggar och bloggande, jag ställer mig frågor som:

1. Varför bloggar människor?
2. Hur bloggar människor?
3. Vad är bästa sättet att skriva på? Alltså: Vad fångar människors intresse och hur?

Nu tänker jag med ojämna mellanrum försöka ge en liten skrivskola, med start redan nu med någon slags svar på frågorna ovan. Kom gärna med förslag på vad du vill läsa i Skrivskolan framöver!

Ur en diktbok som jag äger. (bild: Esbe)

1 och 2 kanske mer är filosofiska frågor som kräver sina svar utifrån, om inte specifika personer så, specifika grupper.

3:an är mer lättåtkomlig, på ett sätt. Vad fångar människors intresse? Ämnen som intresserar dem, förstås! Kan man intressera alla? Nej. Där kommer det specifika in, både från bloggarens och från bloggläsarens sida.

Intresset för fortsatt läsning tror jag kan fångas via några olika ganska enkla knep. Om ämnet väl har blivit intressant för läsaren är det dags för själva utformningen. Skriver man mycket text är det extremt viktigt att försöka "lufta" texten, alltså skriva stycken. Stora textsjok är ganska jobbiga, hur intressant ämnet än är.

Hur gör man styckeindelning? Jag brukar tänka tematiskt (vilket jag tror är det generella knepet, men jag går utifrån mina egna erfarenheter, utan att leta i böcker och andra skrivtips). Skriver jag ett allmänt blogginlägg får varje ämne minst ett stycke var. (Låt oss säga: dagens/julhelgens/morgondagens händelser.) Sedan kan ju julhelgstexten vara så pass stor att man ändå väljer att dela upp den i julafton, juldag och annandag.

Stor och liten bokstav, ha koll på de/dem, som/vilken/vilka/vilket, fast än/trots att/även om är också viktiga. Texten blir så mycket mer levande! Att dessutom kunna sätta ut utropstecken, punkt och frågetecken ger texten lite liv. Släng in ett eller annat kolon på rätt ställe, eventuellt ett semikolon, och du har en helt fantastisk text!

Det är väl ungefär det hela. Någon kanske har något tillägg, välkommen med dem i kommentarerna. Liksom synpunkter och filosofiska tankar över svaren på fråga 1 och 2.

Mina Liebster-bloggar

2012-01-25T12:58:00.000+01:00

En Liebster blog award.
Liebster betyder käraste.

Sprid vidare till fem andra bloggar

med färre än 200 följare,

som ger dig någon form av glädje att läsa!

Bloggen Leva: vara & tanke blir den första som jag utnämner. Lila jag, som bloggaren kallar sig, skriver på ett poetiskt sätt om livet, böcker och Gud. En blogg som jag tycker mycket om att läsa och som kan få mig att filosofera vidare själv.

Den andra bloggen som jag utnämner, Hyberballad, är författad av Jenny med många fina bilder och härliga små berättelser om dotterns bravader.

Blogg nummer tre blir Hemmamamman, som fixar till det mesta med sin uppfinningsrikedom. Födelsedagspresenter och julklappar är oftast återanvända, hon jobbar för att leva ett miljövänligt och ekonomiskt liv ur flera aspekter.

Fyran är Dumpster Grrl, som har imponerat på mig många gånger som en av dem som vågar vägra överflödet! Och som gör en hel del spännande fynd, av det ena såväl som det andra slaget!

Som nummer fem väljer jag Wikipedia - din tass i cyberspace. Jag vet ärligt talat inte hur många som följer bloggen, men med sina små kluriga och finurliga blogginlägg, kärlek till djur och omsorg om alla katter, främst de hemlösa och utsatta, så vill jag ändå ge detta omnämnande.

Ps. Mångmamma är den som gav mig möjligheten att sprida vidare denna award och hade någon annan gett mig den, så hade jag tilldelat den henne.
Vill också tillägga att valet inte var så enkelt, men det känns som att det för den här gången var de rätta personerna! (eller katterna)

LCHF-blogg

2012-01-25T08:23:00.000+01:00

Annika Dahlqvist är den välkända LCHF-doktorn. Jag följde hennes blogg i det gamla skicket, men när hon bytte orkade jag inte följa efter. Nu så tog jag i alla fall steget och klickade mig in där. En mycket snyggare blogg nu. Jag känner mer och mer hur det lutar åt Wordpress för min del.

Vad gäller LCHF går jag och längtar efter den kosten men det är svårt att komma in i den när man lever i grupp. Hur som helst rekommenderar jag att läsa Annika Dahlqvists blogg, för att få lite balans i allt man hör om kost.

Min första award!

2012-01-24T22:41:00.001+01:00

Tänkte gå och lägga mig då jag såg att käraste Mångmamma hade lagt in ett nytt inlägg, så jag bestämde mig för att först läsa det. Fick därmed möjlighet att gå och lägga mig med ett extra glädjeskutt i mitt hjärta! En award hade hon gett mig!

Nu bör jag lämna denna vidare, men trött som jag är så ska jag nog se till att sova först, för någon slags formulering vill man ju ha med. Fanns det några riktlinjer, undrar jag? Fast jag lämnar ju gärna vidare ändå, förstås!

Sådant här uppmuntrar ju på många sätt och blir en del i ett cv i bloggosfären.

Så här fint formulerade hon sig:

Mångmammas motivering till denna award:
Esbe, med sin nyfikenhet på själsliga, djupa och
filosofiska förhållningssätt, samtidigt som hon
alldeles nyligen startat en liten hobbybloggbutik!
Sådant måste ju bara gillas!

Fint dockhus

2012-01-24T16:25:00.005+01:00

Hos Lilla Katten finns ett otroligt fint dockhusbygge! Ville bara tala om det... =)

Pocketlistan 2011

2012-01-24T08:25:00.000+01:00

Denna lista har jag kopierat från Ciccis bokblogg. Precis just nu när jag skriver orden så vet jag inte om jag har läst någon av de mest sålda pocketböckerna under 2011... Snart vet jag, och ni! Allt nedan har jag kopierat från Cicci.

Här är listan över de mest sålda pocketböckerna under 2011 från Adlibris. Kopiera gärna listan och lägg upp på din blogg.
Fyra av böckerna var med på Pocketttoppen 2010 och det är: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, Dyngkåt och hur helig som helst, Igelkottens elegans och Mamma, pappa, barn.

Listan från 2010 kan ni se här.

Markera med rött de böcker du läst
Markera med blått de böcker du lyssnat på.
Markera med grönt de böcker du vill läsa.
Sätt ett gult X bakom de böcker du äger.

Den farliga leken av Jungstedt, Mari
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonasson, Jonas
En dag av Nicholls, David
Vårlik av Kallentoft, Mons
Sarahs nyckel av Rosnay, Tatiana de
I grunden utan skuld av Sten, Viveca
Niceville av Stockett, Kathryn
Flickan med snö i håret av Schulman, Ninni
Pansarhjärta av Nesbø, Jo
Tusenskönor av Ohlsson, Kristina
Drömmen förde dej vilse av Jansson, Anna
Paganinikontraktet av Kepler, Lars
Blodläge av Theorin, Johan
Vyssan lull av Gerhardsen, Carin
Den glömda trädgården av Morton, Kate X
En sannolik historia av Alvtegen, Karin
Dyngkåt och hur helig som helst av Skäringer, Mia
Mamma, pappa, barn av Gerhardsen, Carin X
Igelkottens elegans av Barbery, Muriel
Samlade dikter 1954-1996 av Tranströmer, Tomas

Nu kommer min egen text igen... Jaha. Det där var ju tragiskt... eller? Jag har i och för sig läst andra böcker, som inte står på den där listan. Jag läste 10 och 3/4 bok under 2011. Sarahs nyckel verkar spännande. Läste om den på adlibris i ett annat ärende (presentsök). Hm... Jag får ta och titta in 2010 års lista och ge er en uppdatering på den också, lite längre fram. Kanske nästa tisdag, så vet man att man har ett blogginlägg täckt även den veckan. (Nya tag med bloggen... ett försök!)

Har du läst någon av böckerna? Någon som du rekommenderar? Något annat i läsväg som du rekommenderar?

Ombloggad vän

2012-01-23T12:19:00.002+01:00

Jag sitter och kollar runt bland en massa bloggar, snubblar in på Kyrkkaffe-bloggen och hittar ett inlägg om min vän Birgitta Arnlund och det arbete som hon och hennes man gör i Kenya. Gå in och läs, för den artikeln ger bra information och det blir nog en hjärtevärmare för den som läser!

Birgitta och KeA har bland annat varit med och styrt i ett skolbyggnadsprojekt, sett till att mat har funnits även under loven åt barnen och hjälper till att få människorna under vård när de behoven uppstår.

Här finns information om hur du kan hjälpa till att bidra till dockorna!

Handla för livet

2012-01-23T10:51:00.000+01:00

Handla för livet hittade jag via Skaparsstigen. Tidigare har de samlat in pengar för Afrikas horn, nu har de gått över till att samla in till Barncancerfonden.

Så här presenterar de själva sidan:

Vill du göra en insats? Gillar du handgjorda saker och att shoppa? Då har du kommit rätt. Tillsammans försöker vi ge barn lite extra hopp. På denna sida kan du handla hantverk från helt vanliga människor som vill ge lite extra. Genom att handla ger du också. Pengarna går till välgörenhet. Just nu är det Barncancerfonden som tar emot gåvorna. Varje vara ligger max en månad så det gäller att passa på. När den är såld tas inlägget bort.

Bloggfunderingar

2012-01-23T08:38:00.000+01:00

(bild: Esbe)

Hur ska jag få fart på den här bloggen? Jag vill "vara duktig". Jag vill ha ett engagemang. Har så enormt många drömmar, tankar och idéer och jag vet att allt inte kan infrias, men det vore ju skönt om man kunde få fart på något.

Hur som helst... Jag har bestämt mig för att lägga ner Facebook på obestämd framtid. Först var det bara en tillfällig facebookfasta, men nu utan det så känns faktiskt livet lite bättre. På något underligt vis.

Ett sätt att hålla den stadigt rullande är att försöka återinföra tanken med att schemalägga inlägg om jag redan har skrivit ett för dagen. Nu har jag gjort det. Så när du läser detta är det skrivet igår, men jag misstänker att jag fortfarande ställer mig samma frågor.

Vad ska jag skriva om? Vad vill ni läsa? Och hur får ni läsare till era bloggar? Varför har jag "bara" 6 följare, när så många andra verkar ha så många? Tips? Tankar kring detta?

Friganer, ekonomi och mathållning

2012-01-22T15:56:00.002+01:00

Kanske en friganomelett? (bild: Esbe)

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jag uppskattar friganer! Det har till och med hänt att jag har haft friganmat i kyl och frys - tack vare mina kompisars frigankompisar. I somras dumpstrade jag själv ägg! (Råkade gå förbi en affär med mycket synlig soptunna, några trasiga ägg men de flesta hela - tror det blev 16 stycken sammanlagt och frukost i en vecka! Och en sockerkaka, om jag inte minns helt fel...)

Ganska ofta undrar man ju vad vi håller på med här i världen, läs detta friganinlägg där en person vittnar om insamling av produkter för mellan 1000 och 8000 kronor i månaden! Så finns det de som svälter... Ja, inte för att man ska ha dåligt samvete för att man bor i Sverige och har vänner som skulle komma med matkassar i värsta fall (typ, om Socialen inte skulle hjälpa en) men det är fruktansvärt att se hur så mycket mat bara slängs.

Just nu bor jag i något slags kollektiv. Jag har bestämt mig för att så lite rester som möjligt ska slängas. När något har stått lite för många dagar i kylen för att jag ska tro att någon tänker använda dem, då äter jag upp dem. Av ekonomiska, ekologiska och samvetsskäl.

Igen tänker jag att jag kanske skulle leta reda på någon dumpstrarkompis här i området. Folk får tycka vad de vill, men det känns som att det mycket väl skulle kunna vara en del av min livsstil och som jag dessutom gärna skulle stå för.

Bookmooch

2012-01-20T13:49:00.000+01:00

Hallå alla glada, ledsna och ni mittemellan! Här kommer ett kort inlägg... Jag är medlem i Bookmooch, är det någon mer av er som läser som är det? Ska vi bli vänner där? Lättare att se om någon har en bok man vill ha (jag gillar i alla fall att gå in i folks listor och titta, gärna vänners). Annars kanske ni bara vill gå och se om ni vill ha någon av mina böcker? I så fall finner ni min just nu väldigt korta lista på http://bookmooch.com/m/inventory/esbe

Bok om depression

2012-01-17T15:37:00.002+01:00

Jag vet inte om jag blir en av de 15 första som får "Ut ur mörkret - en bok om depressioner" av Miki Agerberg. Men kanske... I så fall är det sajten 1000glada som ger mig en bok om depression för att jag har bloggat om den.

Dessutom behöver samhället upplysas om psykiska sjukdomar, hur de ser ut, hur de påverkar och att ambulansen för den psykiskt sjuka inte är mindre viktig än för den med hjärtinfarkt.

Rädda Södertälje Katthem!

2012-01-09T15:17:00.001+01:00

Bortglömda drömmar

2012-01-09T15:04:00.001+01:00

Sent i höstas blev jag påmind om en av alla mina bortglömda drömmar. Drömmar som försvann med sorg och kanske ett försök att bli som alla andra verkar vilja att jag ska vara, i stället för att vara den Gud och jag vill att jag ska vara. Det har vaknat något i mig. Ett positivt: "Kan dom så kan jag!" - ingen avund, ingen prestation, bara en liten påminnelse till mig själv om att saker inte alltid behöver vara krångliga om än fyllda av kamp. Såsom livet alltid kommer att vara. För vem vill sitta inlåst i ett rum för alltid och bara laga sina håliga strumpor?

2012-01-08T22:07:00.000+01:00

Det är nytt år.
Jag har firat min första jul som ortodox. Men det är min andra ortodoxa jul. Så kan det gå! En vit jul bleve det också. Hur trevligt som helst! (Dock är bilden från en annan tid och annan plats. Men min och en utav alla mina jag-är-glad-för-snö-stunder!)

Hur tänker jag mig 2012? Att avsluta min utbildning, eller i alla fall komma ytterligare en bit på vägen i den. Ha lite koll på vilka kläder och vad för kläder som hamnar i min garderob. Hur mycket jag betalar för dem, om de är någon form av gåva eller om jag lade ner pengar på dem. Jag brukar alltid förfasas över hur mycket människor handlar kläder för, så jag måste se om jag har rätt i min förfasning, eller om jag måste vika mig och säga att jag hör till mängden. Jag tillhör inte dem som så ofta köper kläder för köpandets skull, jag köper dem dessutom helst i andrahandsbutiker när jag kan. Eller på rea. Och använder dem tills de faller isär.

Min inspirationskälla denna gång? Mångmamma! Får väl se om jag har någon slutårsrapport - påminn mig! (Om jag har bloggen kvar... jag pratar ju jämt om att ta bort den!)

Inför årsskiftet...

2011-12-30T00:06:00.000+01:00

Jaha. 2011 är nästan slut. Jag mer eller mindre lämnade bloggandet men tänkte att jag tar ett varv nu såhär i de sista dagarna.

Om jag får ge ett enda lästips inför kommande år, så är det Starkare än hatet.

Detta har varit ett minst sagt speciellt år. Alla år har väl i och för sig sina egna unikheter, men jag har tagit lite annorlunda beslut och nu ser jag fram emot ett år med kanske ytterligare annorlunda beslut och garanterat en resa som jag inte hade räknat med att göra. Men mer om det i framtiden (kanske)!

Ett litet extra hjärta vill jag lämna i skriven form till Mångmamma för att hon har tagit sig tid och skriva kommentarer till mig ibland, trots att jag själv inte har varit så frekvent. Hon har också tagit ett speciellt steg och startat en egen bloggbutik! Det tycker jag är kul!

Livet är en potatis!

2011-11-02T14:20:00.001+01:00

Insikten om att folk man känner läser kanske får mig att dra öronen åt mig en aning. Samtidigt så var det ett beslut jag tog redan från början, att låta dem som vet vem jag är veta det jag skriver här. Om de kommer förbi och vill läsa. (Och om ni som läser känner mig irl, så kan ni ju tala om det, så vet jag.)

Men det är svårt att lägga ner, som ni som är mina bloggföljare har hört mig orda om innan. Detta har också skapat relationer. Och jag är van vid internetrelationer. Jag har haft internet i 16 år. Min familj var nog de första, i alla fall bland de första, i min klass att ha internet. Det var coolt och bra då. Det enda coola med mig, vid den tiden.

Jag försöker tänka till. Vem är jag? Var är jag? Nu? Om 10 år? Jag tror inte att jag vill sitta framför datorn då. Hur livet än ser ut. När jag var 20 hade jag nog tänkt att jag skulle ha ett par ungar som sprang runt mina fötter i den här åldern. Nu är det inte så. Jag behöver tänka om. Tänka till. Jag vill ha ett mål, som jag ser att jag har uppnått, redan om 1,5 år. När jag fyller 30. Naturligtvis inte det slutgiltiga målet. Men jag tror att människan mår bra av mål och delmål. Hon mår bra av att tänka till, lära sig att stå upp för den hon är - både det som hon gör fel och det som hon gör rätt. Jag tror att hon mår bra av att be om förlåtelse och försöka att aldrig mer göra om det som hon gjorde fel. Och på något vis mår hon nog också bra av att misslyckas ibland. Det är på smällarna som vi lär oss, eller som uttrycket säger "Det som inte dödar härdar" - krasst, men väldigt sant.
Man kan koppla det till en själslig död likväl som en kroppslig.

Hur reser man sig upp ur det djupaste djupet? När allt annat har kraschat? Och NÄR har allt annat kraschat?

Följande ekvivokation tyckte jag mycket om när jag var yngre, och jag hävdar fortfarande att livet är en potatis!

Livet är en strid.
Striden är en kamp.
Kampen är en häst.
Hästen är en dragare.
Dragaren är ett stadsbud.
Stadsbudet är en knöl.
Knölen är en potatis.
Alltså är livet en potatis.

Charlie är en nygammal vän

2011-10-29T11:49:00.005+02:00

För några veckor sedan var jag på ett föredag som hölls av Charlie Söderberg. Det ingav mig mod att ta tag i en sak som har legat och gnagt i mig (var bara tvungen att hålla konferens med min syster i telefonen en tusende gång efter det... sedan tog jag tag i allt!).

På det föredraget så uppmärksammade Charlie sådant som de flesta har i sitt medvetande att det är värt att tänka på, men kanske inte engagerar sig så mycket i (tyvärr). Bland annat så påminde han om att även passiva inomster är inkomster. (Till exempel räntan på bankkontot.) Något som jag egentligen haft länge i bakhuvudet, så jag började titta runt bland mina konton. Räntan på sparkontot ger mig nästan en femtilapp extra i månaden! Nåja... det gjorde den ända tills jag var tvungen att nalla av pengarna (vilket jag har räknat med att jag kommer att behöva göra).

Faktum är, att min snäva ekonomi till trots så ser jag att jag i alla fall har något enda litet som ökar en aning. Det är inga stora förtjänster, men det är i alla fall något. Därför blir jag mer och mer bestämd över att även pengar som jag får rakt i handen åtminstone ska sättas in på ICA-kortet under tiden som jag inte använder dem. Något öre extra blir det och hundra ören är en krona.

Nåväl. Jag har blivit inspirerad av Charlie många gånger via Lyxfällan. Visst har jag också reagerat på folks sätt att hantera pengar. VAR FINNS ansvarstagandet?

För egen del kanske jag tar FÖR MYCKET ansvar. Det är inte alltid så lätt att unna sig själv det där extra (och då menar jag inte en godispåse, utan att spara ihop till, och göra, roliga saker).

Hur som helst. För en gångs skull gör jag något jag vill för mina hårt ihopsparade pengar. Jag går en utbildning som jag tror kommer att ge mig en bra grund för återstoden av livet. Kommen till utbildningen har jag fått börja lära känna fina människor, både bland medstuderande och lärare. Och det är värt varenda krona, varenda tår och varenda kamp! För inte är det alltid lätt, men vem katten sa att det skulle vara det?

Väldigt kort

2011-09-30T22:08:00.003+02:00

Så många tankar, så lite tid!

Jag har lärt mig så mycket på bara några få veckor. Om mig själv, om andra, om allt.. Så känns det.

Just nu sitter jag där jag sitter, i barndomsstaden på det sedvanliga extrajobbet och jag trivs. Skrattar lite tillsammans med arbetskamraterna åt missar som har gjorts. Sådana som kanske inte är roliga vid första upptäckten, men som med tiden kan tas med en klackspark. Så fungerar den värld som jag jobbar i. I går som är i dag spelar ingen roll, för i dag är i morgon... på något underligt vis... :)

Det snurrar av allt nytt och en massa gammalt, som liksom ska försöka falla på (ny) plats... Jajemän!

Men jag kan inte sätta fler ord än så...

Önskar allt gott för er som läser.

Blodgivning

2011-08-09T17:46:00.003+02:00

Det enda som är fysiskt högt på mig i dag är mitt järnvärde: 136. Det bästa resultat Sjukhusets blodlämnaravdelning uppmätt på mig under mina blodgivarår. Gissa om det känns bra? =)

För kort natt och blodlämning är dock inte en bra kombination, speciellt inte om man ska jobba sedan ... Det är bara ett tips till er andra!

www.geblod.nu

Möten

2011-08-03T19:43:00.003+02:00

Försöker få ihop allt. Är rätt slut av sommarens runtflyttande (flytt från lägenheten för ett års uthyrning och därpå minst två boenden innan jag når det slutgiltiga för kommande studieår).

Jag orkar inte planera överdrivet mycket. Jag lägger allt i Någon annans händer. Och så träffar jag på människor spontant och det känns så otroligt meningsfullt att vi möttes just där och då. Inget mer som behövs, än att bara vara och sedan skiljas åt för att kanske mötas någon gång igen.

För övrigt faller saker och ting faller på plats. Sådant är skönt.

Hjälp Afrika!

2011-07-21T21:25:00.002+02:00

Aftonbladet.se har samlat en fin lista på hur man kan skänka olika summor till olika hjälporganisationer för att hjälpa de katastrofdrabbade i Afrika. Listan finns en bit ner på denna sida.

Nu på Bloglovin

2011-07-18T10:24:00.000+02:00

Följ min blogg med Bloglovin

Tar min blogg mot högre höjder ;)

Fulbloggning

2011-07-18T10:20:00.001+02:00

Linda Skugge skriver hela tiden om att hon "fulbloggar". Eller alltså, hon påpekar att hon fulbloggar när hon gör det. Är det sådana här små, onödiga inlägg om i stort sett ingenting, bara för att synas lite extra i folks blogglistor?

I så fall är det vad jag gör nu ;)

Ensam svensk

2011-07-17T19:58:00.004+02:00

Jag var den enda etniska svensken i kyrkan idag (så vitt jag såg, men om det hade varit någon mer där hade jag nog lagt märke till det). En upplevelse! Blev väl omhändertagen från första till sista steget i byggnaden. Sådant gillas skarpt! "Du måste komma varje söndag när du är här i sommar!" var den ena trevliga kvinnans kommentar. Så rar. "Absolut!" sa jag, men tänkte att det måste bli om jag orkar.

Dessutom tyckte de kvinnor som jag pratade med att jag var modig som gick dit alldeles ensam. Men sanningen att säga: Jag har alltid känt en dragning till den stora byggnaden och nu har jag en anledning större än någonsin förr att ta mig dit. För även om jag älskar de sammanhang jag kommer ifrån, så inser jag att just nu är det inte platsen jag bör vara på. Jag bör vara på den plats där jag lär mig saker från den kyrkliga tradition som varit med och lagt grunden för alla andra kyrkliga traditioner (för/tillsammans med den Katolska kyrkan såväl som för den Lutherska kyrkan och alla därefter komna/kommande).

Kyrkan ger kraft och vila, även de gånger man inte förstår mer än "amin" (amen) och "mor" (helige/sankt, uttal: /måår/) och kan skymta något som påminner om grekiskans "Kyrie eleison" (Herre, förbarma dig). Så upplever jag det. Och många med mig. Ger jag min tid åt Gud, ger Gud något tillbaka till mig. Förutom allt det som Han ger i vilket fall, ty Han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. (Matt 5:45)

Skrivande

2011-07-14T09:18:00.002+02:00

Läser Linda Skugges blogg (i bokform) och tänker "Jag kommer aldrig kunna skriva sådär som hon gör". Då menar jag inte i sättet eller så, det klarar jag nog. Men alla bloggare verkar så himla uppdaterade hela tiden och de har tusen miljarder läsare. Linda Skugge är nu Linda Skugge, jag är... jag. Kanske är jag för snäv i det jag skriver (?) eller för spridd (?). Tankspridd i alla fall...

Läste några utkast till en bok igår. Jag tror att den kommer bli riktigt bra! Jag kan inte säga så mycket mer än så och att det kommer att dröja ett tag tills den kommer ut. Men jag blir stolt och glad över att se den, ska jag säga.

För övrigt så undrar jag vad som gör att jag gillar böcker i den stil Håkan Nesser skriver dem (i jag-format/berättarformat) och inte i, nästan, dialogform? Ni vet, böckerna där konversationerna bygger boken, med ett inkast av "Hon såg mannen i den röda tröjan med barnvagnen en andra gång och tänkte:..." Och vid punkterna kommer alltså "prat"-grejen igen. Jag kan i och för sig tycka att böckerna som sådana är bra, men sättet de framförs på kanske jag har mindre lätt för. Jag får liksom sega mig igenom de böckerna. Vilken författningsvariant föredrar ni?

Självförtroende och framtidshopp

2011-07-12T21:34:00.004+02:00

"Det här är jag bra på!" sa jag i telefon till en f d kvällskursare. Wow! Vågar jag säga sådant om mig själv? När hände det??? Det är väl inget som går från en natt till en annan, men jag tror att den här bruden verkligen börjar hitta sig själv och framför allt börjar hon tro på sig själv! Att h*n råkade tro sig ha samma förmåga är antagligen bara möjlighet till delad börda, istället för att axla vissa saker själv.

"Den som söker finner", säger man ju också. Saker och ting faller sakta på plats. Det verkar som att det kanske blir lite enklare med finansieringen i höst än vad jag riktigt vågat (vågar) hoppas på. Dessutom kanske det har öppnat sig lite för en inkomst i alla fall. Det gör mig inte superrik, men många bäckar små (och mer än Tradera eller Bokbörsen - även om de säkert också kommer att göra sitt till).

Sen fortsätter jag väl jaga gratiserbjudanden. Igår fick jag ett par gratis trosor hem i brevlådan (jepp - helt gratis, utan att ens behöva betala för portot). Väntar även på tejp från Scotch. Och så har jag några kuponger på yoghurt och färsk pasta att hämta ut. Det känns ju också fint!

Stolt, nöjd och glad!

2011-07-06T11:12:00.002+02:00

"Jag skryter om dig titt som tätt, bästa TSP-läraren jag stött på, har haft några stycken nu!" Kan man bli gladare eller? Tänk att springa på en av sina deltagare på studiecirklar man haft och som säger detta! Blir alldeles varm i hjärtat och nöjd och glad och stolt! Kan jag göra så att någon säger en sådan sak? Tydligen!

En svala gör ingen sommar

2011-07-02T09:46:00.003+02:00

Just nu läser jag boken Yarden av Kristian Lundberg. Den är riktigt bra men inget som man plöjer alltför mycket i taget. (Men ofta och lite.) Den är inte så tjock, men den har INNEHÅLL. Något säger mig att författaren har skrivit fler böcker (omdömena på baksidan). Jag vill gärna läsa fler!!

Och ja, någon rubrik var jag ju tvungen att ha för detta lite allmänna inlägg. Jag sitter här och tänker att jag bör ta vara på de lediga stunderna, så målet är att vakna upp på dagarna och tänka "vad vill jag ha gjort idag". Det behöver inte vara något energikrävande. Det kan vara att läsa ett par kapitel, men det kan också vara att äntligen införskaffa en ny bh (det behövs!!) och regnbyxor (som behövs ännu mer!!).
Hur gör ni andra egentligen? Folk verkar så strukturerade och gör så mycket (även om det bara är infallet att göra en picknick). Jag tycker att jag aldrig kommer mig för någonting. Hur motiverar man sig? Är det just det där att plocka fram blocket och tänka Vad vill jag göra idag?

Dessutom funderar jag över något helt annat... Jag har köpt en oparfymerad hudsalva: Varför luktar den så skarpt?!

Alla dessa saker!

2011-06-21T21:46:00.002+02:00

Idag kastade jag saker som var lite mer emotionellt jobbiga faktiskt. Och några saker hamnade ändå i en kartong som ska ner i förrådet. Nåväl - man kan inte tvinga sig själv att klara varenda liten detalj på en gång. Det är tillräckligt svårt att få livet att bli enkelt under kommande 12 månader. (Tro mig! Hm... måste man inte ha en sån, en sån och en sån? Nej, det måste man inte! Och inte fick det plats heller!")

Skräp!

2011-06-20T09:05:00.003+02:00

Jag undrar vad som hände med mig i fredags kväll... Efter att ha suttit och snackat med en kompis under ungefär en och en halv timme (exklusive det vi hann att säga när vi bar möbler och kartonger) så slängde jag fem pärmars anteckningar i pappersinsamlingen, pärmarna (alla utom två som jag sparar inför hösten) hamnade i ge bort-högen... Och nu har jag börjat gå lös riktigt rejält på allt annat också. OCH jag har tänkt om vad jag ska ta med i höst, vilket leder till att även de lådorna packas om... Jag vinkar adjö till fler saker ;)

Har också en väska som jag hoppas jag ska kunna ta med mig till nästa plats. Om jag lyckas få det jag ska ta med mig till bara två kartonger (+ en trunk med kläder, lakan o s v) ska jag få ta med mig den. Den innehåller sådant som jag tänker att jag ska kunna sälja för en liten extra inkomst under hösten. Kanske inte så mycket att förlita sig på. Men varje intjänad krona är en intjänad krona!

Konsumtion

2011-06-18T21:06:00.002+02:00

Förut höll jag på att skriva ett långt inlägg om konsumtion och om hur vi har gått över från att köpa till att hamstra varandras grejer istället och jag ville också ha sagt att vår prylhysteri inte är bättre för våra själar - men kanske mer okej gentemot miljön nu.

Sen kom jag till Willy:s... De hade ett billigt moppset där - 35 kr. Jag har inte tid att vänta på att det skulle dyka upp ett moppset på något annat sätt. 35 kr är en fantastisk summa! Och den kom i rätt tid... Jag var beredd att hosta upp en hundralapp eller två.

Nu kommer den att användas en gång och sedan antar jag att den hamnar i källaren, om inte mina hyresgäster vill låna den ihop med dammsugare och lite annat. Det vore ju praktiskt... trots allt, om de vill ha de grejerna i städskåpet!

Har lagt ut en annons på ilovegratis.se också. Ska försöka lägga in nån bild sedan också. Tänkte dock att det är en bra idé att börja nånstans... Bilden kan jag lägga upp när jag har lyckats ta en som får med alla sakerna... Eller några av dem i alla fall!

Lite miljöbabbel... eller nåt.

2011-06-17T14:13:00.004+02:00

Det känns sannerligen underligt! Jag har lyckats packa ner det mesta av mitt bohag i betydligt färre kartonger än förra gången. Har jag verkligen lyckats göra mig av med SÅ MYCKET?! Visst... Jag är inte klar än, men... det blir även några pärmar färre. Min scanner äter glatt sida efter sida och så gör pappersinsamlingen... undrar om det märks någon skillnad i år? Färre inköpta papper och fler i pappersinsamlingen? (Jag menar i Rikets beräkningar, inte mina egna.)

Sedan jag var ganska liten har jag önskat rädda varenda liten kvist. Jag minns hur jag sa till mormor om "fnaset" som blir efter papper som man rivit loss ur kollegieblocket, som jag la i hennes pappersinsamling:

Nu har jag nog räddat en liten gren i alla fall!

Så kan jag komma på mig själv att tänka fortfarande. Jag vet inte hur folk ser på den tanken. Men visst är det lite så ändå? Att man hoppas att nu räddade man något, när man lägger det där gemet eller pappersbiten i rätt behållare?

Det är roligt att sortera! Och det är roligt med ställen där man kan lämna grejer som andra får bli glada för istället! Igår lämnade jag iväg tre papperskassar (glömde en hemma... men då har jag ju något till nästa torsdag) och kvinnorna som plockar upp grejerna såg till och med nästan lyckliga ut när jag kom!
Själv hittade jag en kjol och en EP. Men det är ju betydligt mindre och betydligt färre än det som jag kom med!

Natt-spamming

2011-06-14T23:59:00.005+02:00

Okej, jag vet. Det är mitt i natten och jag spammar min egen blogg med onödiga och trista inlägg! Men ni ser ju redan att tisdagen gått i överraskningarnas och glädjeämnenas tecken och jag vill samla dem här!

När jag kom hem och satte mig och såg över mina mail såg jag att det var bud på ytterligare två av mina Tradera-auktioner och att en var färdig och med 100%-ig vinst för min del (Tradera hade åter ett erbjudande om en annons utan krav på provision).

Nu när jag har funnit ut hur Tradera fungerar så är jag rätt så nöjd med att ha kommit igång med försäljningen. Visst, jag tjänar inte många kronor på det jag säljer, men många bäckar små heter det ju!

Är definitivt osäker på hur jag kommer ha det i höst, om jag har påstått att jag har haft lite pengar innan så misstänker jag att det är inget emot hur det kommer att vara om nån månad (å andra sidan kan man ju få överraskningar, uppenbarligen!). Därför känns det bra att hitta en alternativ källa till åtminstone en mindre inkomst. Det kanske kan finansiera ett och annat stämpelkort på t-banan, eller till en bit extra festlig mat då och då (misstänker att det blir många linser och krossade tomater - och nog för att det är gott, men kanske lite tjatigt i längden).

Apropå pengar fick jag en presentcheck på 50 kr från Gratisbio idag (tisdag)!

Vinst!

2011-06-14T23:01:00.003+02:00

Tjoho! Jag har vunnit världens bästa spel: Alfapet! (Tack Gud för att du har gett mig en tankeförmåga med logik och räknekunskaper i kombination!) Det blir bara det tredje exemplaret i min ägo... Jaja, jag säger då det ;)

Tilläggas bör väl att ett är från när jag var betydligt yngre och säkert saknar en eller annan bricka och att det andra är magnetiskt (för bilresor och sånt) så nu får man väl hoppas att det är en tredje variant då... När ska det spelas? Regniga kvällar i höst, när jag inte matdyker eller pluggar, med en kopp te och dem jag bor med... Det låter som en bra idé!

Snabba svar!

2011-06-14T14:28:00.001+02:00

Grubblade över var jag skulle göra av min mycket stora tavla. Dagen därpå frågade en kompis: Du råkar inte ha någon stor tavla eller något som man kan hänga på väggen? Snacka om flyt!

Internetförsäljning

2011-06-11T11:40:00.006+02:00

Tittar på Bokbörsens sida och inser att sedan jag började annonsera ut en del böcker där så har antalet ökat markant, kanske inte så mycket på grund av mina annonser men...

Då var det ca 1,6 miljoner bokannonser, nu är det inte långt kvar till 1,7 miljoner! Det känns lite skrämmande, om man tänker på att man själv vill få böcker sålda. Men å andra sidan så har de flesta svenskar fler än en bok i sin ägo, så det kanske inte är helt omöjligt att bli av med de i dagsläget cirka 20 jag har placerat där. Och några cd-skivor. Faktum är att även det antalet har ökat drastiskt.

Har svenskarna tröttnat på att äga eller har också vi drabbats av den ekonomiska krisen? Eller bara drabbats av miljötänket, att dela med sig av det man själv har (fast i kombination med ekonomi)? Även Tradera påpekar att det säljs och annonseras som aldrig förr hos dem.

Frågan man kan ställa sig är dock: Hur länge ska man försöka innan man ger upp annonserandet?

(bild från www.fotoakuten.se)

Out of service

2011-06-05T18:14:00.004+02:00

Bilden tog jag när jag var i Dublin förra året (ganska exakt ett år sedan idag, faktiskt). Den är tagen utanför en kyrka (kanske katolsk, jag minns inte så noga, den kanske kan vara anglikansk också).

Och nu är det dags igen. För England. Om ett år kanske ni får se en bild eller två därifrån ;)

I morgon är avresedagen för fyra dygn på den brittiska ön. Det ska inte shoppas, det ska inte härjas... Nej, det ska inhämtas kraft och styrka och levnadsmod (det sistnämnda kom tillbaka lite grand, den där nedstämdheten under ytan har börjat ge med sig - äntligen).

Återigen vill jag bara understryka att jag är intresserad av att få något att göra de två veckorna före midsommar och från mitten av augusti som funkar utanför kontorstid men som gärna går att sköta hemifrån, eller som rör sig om en helg då och då - korrekturläsning till exempel.

På återseende om några dagar...

Du ska få en dag imorgon

2011-06-01T08:29:00.003+02:00

Blev alldeles rörd när jag läste att min blogg blivit utsedd till Veckans kvinnliga blogg hos Mångmamma. Det är fint och jag borde säkert passa på att skriva något extra klokt och vist eller informativt eller... Men nej, utnämnandet kommer inte kunna stiga mig särskilt mycket åt huvudet (sagt med en liten glimt i ögat) eftersom jag inte vet mer att skriva än vanligt (i stort sett ingenting).

Men en sak vet jag, nyss lagt märke till det så pass att jag kan skriva ner det (och bli aningen mer personlig än vanligt ;) ), dela det med er andra och (förhoppningsvis) i hjärtat komma ihåg det för framtiden:

När saker och ting går emot och det känns som att absolut ingenting (trots att man vet att det inte är sant) går med en, då dyker det plötsligt upp små ljusglimtar. En före detta kund som ger en en kram, en annan som säger uppskattande ord eller en vän som följer en till tåget och "tvingar" sin skjuts att hämta upp där.

I ärlighetens namn känns det som att all luft har gått ur mig under de senaste veckorna och att nås av orden "Imorgon är det DIN tur!" kom i rätt tid. Och jag påmindes om denna refräng:

Du ska få en dag i morgon som ren och öppen står
med blanka ark och nya kritor till,
och då kan du rätta till'et som du gjorde fel igår,
och så får du det så gott i morgon kväll.
Och om du inte klara det och allt känns lika trist,
så ska du höra suset över furorna som sist:
Du ska få en dag i morgon som ren och öppen står
med blanka ark och nya kritor till.

(och morgondagen skymtas allaredan)

Saker

2011-05-27T22:14:00.004+02:00

I området där jag bor finns det ett par-tre rum, i Hyresgästföreningens regi, där man kan lämna in saker och se om det finns något åt en själv. Jag hittade naturligtvis två böcker i ett av rummen (jag som försöker göra mig av med saker) men å andra sidan fick mina gardiner ett nytt hem på en gång och de andra sakerna kom ut på hyllorna. En papperskasse full med saker BORTA! Och böckerna kan jag läsa och sedan lämna vidare.

I sommar blir det ryska, nytestamentlig grekiska och svensk historia. Jahapp! Skönt att veta vad man har att göra de timmar som man inte är på det sedvanliga sommarjobbet.

Och imorgon får vi se hur mycket Tradera-arbete jag får. Om någon mer av mina auktioner kan komma att gå i lås kanske...

Söker jobb

2011-05-24T10:35:00.006+02:00

Någon som har ett korrekturläsarjobb åt mig? (Gärna som jag kan ta med mig dit jag går och inte behöver sitta fast på en plats, men det går bra på en tidning också.)
Har läst lingvistik under cirka två år och är språknörd i största allmänhet.

Om inte, så har jag en gedigen lista på vad jag kan mer:

Jag har läst svenskt teckenspråk och kan det bra, kan engelska minst lika bra som teckenspråk (om inte bättre, har läst akademisk litteratur på engelska) och mitt modersmål är svenska.

Annars kan jag många andra saker också. Jag har jobbat på dagis ("svensktalande" och "teckenspråkligt"), med hemstädning, jag har monterat sidor i Indesign och lär mig snabbt så jag kan nog redigera dem också ganska snabbt efter genomgången inlärning. Eftersom jag jobbar på en tidning under somrarna (sedan 2003) och andra tillfällen (t ex jular) så vet jag också hur det fungerar på en tidning.

Jag har varit och är ledsagare åt människor med olika funktionshinder, kontaktperson och övervakare (träffat en person med jämna mellanrum). Jag har arbetat som kolportör/tidningsutdelare på stan, delat ut reklam för Svensk Direktreklam. Jag har suttit i växel.

Något som var riktigt kul var att vara cirkelledare för teckenspråkskurser (två för nybörjare och en fortsättningskurs). Och så har jag hållit på med hemförsäljning av ljus och inredning.

Dessutom har jag varit ledare på olika typer av läger (kyrkliga såväl som teckenspråksläger för barn och föräldrar). Jag har också varit scoutledare och söndagsskolledare. Jag har under ett halvårs tid haft ansvar för att sköta fika och göra mailutskick för en församling. I en annan församling har jag haft ansvar för att trycka upp informationsblad.

Jag gillar växter, djur och musik. Och så brukar jag få beröm för min glädje och mina bakverk.

När jag själv har flyttstädat och när jag har hjälpt mina kompisar att flyttstäda så har städningarna alltid blivit godkända.

Gratulation

2011-05-22T09:36:00.003+02:00

Telefonen ringer igen:
- Kliv ut på balkongen! Du ska få en musikalisk gratulation!
- Eh... ok... [...] Jaha.. Men jag ser er inte!
Telefonringaren går några steg utåt.
- Ok, nu ser jag dig!

Och så händer det...

Tur man har lite sinnesnärvaro och alltid mobilen i högsta hugg ;) Första och enda (?) gången som Amazing grace spelats på säckpipa i mitt område!!

Livet...

2011-05-20T19:26:00.005+02:00

Nu är jag av med Tradera-oskulden också ;) Har lagt upp ett objekt där.. Ska bli spännande att se hur det går, men kan ju vara bra att passa på när de har en kampanj där de bjuder på provisionen!

En kompis adopterade en av mina växter - hjärtan på tråd. Skönt! En sak mindre att grubbla över... För jag ska visst flytta ett tag igen. Bara tillfälligt, men ändå. Då kan jag INTE ta med mig hela bohaget! I och för sig har i stort sett det mesta fått plats på 16 kvm förut, men jag tänkte testa hur det är att leva lite mer sparsamt med möbler och saker - ett år borde man väl klara?!

Nu måste jag engagera mig i hemmet lite.. Det ska visst komma folk imorgon och på söndag och på måndag...

Kreativ!

2011-05-18T19:30:00.004+02:00

Det händer att också jag är kreativ! Jag ville ha lite fina lådor till min Expedit-bokhylla, men jag tycker att det är lite onödigt just nu att lägga ut pengar på fina lådor... Så kom jag på att jag har kartonger som jag kan fixa till lite och ha dem att sortera i, så länge. Det blir enkelt, men enhetligt och ganska snyggt. Ser dock att mitt kollage kanske inte är det bästa som sett världens ljus... Får arbeta på det för framtiden!

Just nu har jag gjort i ordning två lådor, eftersom det var så många som jag haft åtkomliga (tömda, med andra ord!). Den ena har jag fyllt med böcker och cd-skivor som jag försöker få sålda och den andra... håller jag på att fylla med... detsamma!

I rörelse

2011-05-11T15:59:00.002+02:00

Ja, det är jag. I rörelse. Själsligen, andligen, kroppsligen. Tänkte för en stund att "nu ska jag vara stilla". Det har jag ju fått. I ungefär ett halvår. Livet förändras! Lite nya tider stundar.

Eller... lite var ju ett ord i underdrift! På ett sätt är jag samma person före såväl som efter påsk, men något har skett. Och hela mitt livs drömmar verkar stakas ut alltmer tydligt. Jag känner att jag inte kan yppa något närmare ännu.

Igen ställs jag inför de där frågorna: Vad är det egentligen som jag behöver? Vad är det egentligen som jag vill ha? Och jag försöker släppa taget om vissa saker, men inser att det inte riktigt går. Ibland känns det som ett misslyckande, ibland så tänker jag "okej, om ett år så går det nog" och lägger ner dem i en kartong och ställer den i källaren. (Och ja, jag går igenom kartongerna mellan varven och är brutalt ärlig med mig själv när jag gör det.)

En vän sa att det viktigaste är att få bort högmodet, om man till sist står där utan tak över huvudet (observera att det ska vara självvalt för att försöka ha en så nära relation till Gud som möjligt och inte påtvingat pga omständigheter av diverse ekonomiska problem uppkomna av vilken orsak det än månde vara) så är det det viktigaste att få bort högmodet! Jag berördes av de orden, för jag vet hur ärligt menade de var. Jag håller faktiskt med om dem.

Man är ingenting om man saknar kärlek! (1 Korinthierbrevet kapitel 13) Bort med högmod, bort med allt som stör relationen till Gud och därmed relationen till nästan!

Vad är frihet? Vad är den sanna friheten? Massor av pengar och saker låser mer än släpper fri. Tänk efter själv: Om du skulle ha ett hus fullt av värdefulla saker, skulle du inte ha en liten gnagande oro att någon kanske kommer och tar allt? Eller att huset brinner ner när du är bortrest? Visst springer du väl några extra gånger och kollar allt om du är borta längre än en dag?

Lev i världen! Lev inte av den! Ord som tåls att tänkas på... Vad tänker ni när ni hör dem?

Utökning och avskalning

2011-05-04T10:12:00.003+02:00

Ser att jag har fått ännu en bloggintresserad! Blir glad och varm i hjärtat :) Känns då lite extra trist att jag känner att det kanske är dags att lägga ner, sadla om, göra något annat. Fast det dröjer kanske ett tag till, men jag har så mycket annat att göra än att sitta vid datorn! Ju mer jag håller mig ifrån den, desto mer upptäcker jag det. Samtidigt skulle jag ju inte möta alla er godingar som jag har mött, om jag inte hade bloggat/läst bloggar, varit på Facebook, Gratisbio, Sockerdricka, Lunarstorm...

Fast jag kan ju låta bloggen ligga och skvalpa lite i strandkanten, behöver ju inte befinna mig på väg ut mot de stora djupen tillsammans med de bloggare som läses av alla. Denna blogg har alltid i första hand varit en källa för mig att skriva ner mina tankar i och har någon önskat läsa - varsågod! Det är trots allt ganska fint att kunna ställa en fråga, yppa ett påstående och kanske få ett svar. Utan att yppa det i statusraden på Facebook!

Testpilotshopp

2011-04-26T18:53:00.002+02:00

Just nu söker Smartson nya testpiloter.. Ja, de söker testpiloter nästan hela tiden. Jag hoppas att jag får chansen... Men 1 av 50? Kanske det inte blir jag? Nåväl. Det lär ni märka av i sådana fall.

John Hron

2011-04-14T09:58:00.000+02:00

Detta skrev jag första gången 2007-11-28 jag anser att det kan publiceras igen.

Var kommer hatet och våldet ifrån? Jag ställer mig frågande till detta, gång på gång. Jag och en av mina goda vänner diskuterade detta. Ingen av oss har en perfekt bakgrund, våra familjer är långtifrån hela (var och en på sitt sätt), vi har båda blivit mobbade, utfrysta, vända ryggen. Kanske inte av alla, men av tillräckligt många. Vi vet flera i liknande (tidigare) situationer.

Jag och min vän har aldrig slagit någon, vi har inte supit oss dyngraka, vi har inte haft nazistiska åsikter. Även om vi har varit osäkra på oss själva har vi inte anslutit oss till grupper med åsikter som de flesta jag känner helt vänder ryggen.

Vi försökte lösa det där. Komma på vad vi hade varit med om som gjorde att vi valde "rätt". Att vi valde att inte döda en annan människa. Vi kom inte på det, mer än att Gud på något vis hållit oss över vattenytan. Och mer än bara ovanför vattenytan, för mig i alla fall. Är det tack vare Gud som vi har klarat oss? En annan fråga: De som kommer från fina familjer och "faller dit", är det bara för att de inte har Gud? Eller är livet för tråkigt?

Följande text är kopierad, för att hedra minnet av John Hron (se längst ner i inlägget) och för att väcka tankar. Vad gör alkoholen med oss? Vart kommer hatet ifrån och hur riktas det? Varför riktas det mot en 14-årig kille?

Till Minne Av John Hron

Det är onsdag kväll, en av de allra sista dagarna av sommarlovet. John ska börja skolan på måndag, åttonde klass. Han bor i Kungälv med sina föräldrar. Fadern är invandrare från Tjeckoslovakien. Johns stora intresse är kanot, och i juli har han varit i Oxelösund och tävlat i ungdoms-SM och fått bronsmedalj.

Innan sommarlovet är slut har John och en kamrat beslutat att tälta ute vid Ingetorpssjön, ett populärt tillhåll för traktens ungdomar. Johns mor skjutsar dem ut och hon känner sig lite orolig. Sjön ligger åtta kilometer från hemmet. Pojkarna tycker hon är sjåpig. Det är ju så pojkar tycker om oroliga mammor. När hon släppt av dem följer de stigen till klippudden vid den södra änden av sjön.Det är där de ska campa.

Det är någon gång mellan åtta och nio på kvällen. Pojkarna reser tältet och tänder sedan en eld vid stranden. De ska grilla korv.Ingen av dem vet att det här är John sista kväll i livet. De sitter och pratar och har roligt. Vad pratar de om? Sommaren som gått? Musik? Kanot? Flickor? Mopeder? Skolan som ska börja?

Mordet
Det är elden som lockar till sig Johns mördare.Fyra ungdomar, två artonåringar, en sjuttonåring och en femtonåring, alla skinnhuvuden och nazister, har också sökt sig till sjön, till en annan udde.De har laddat upp rejält med öl och sprit. De skriker över till John och hans kamrat, men får inget svar. De beslutar sig för att se efter vilka som är borta vid elden. Kanske kan det bli en rolig kväll. Där kan ju finnas någon att bråka med.

Femtonåringen sänds iväg som spanare. Han blir förtjust: en av pojkarna vid elden är John Hron, en pojke han inte gillar. Han har under läsåret bråkat med John och mobbat och slagit honom i skolan, till och med hotat att döda honom. I skolan går han under namnet Rambo.

Ingen kan säga varför han bråkat med John, kanske beror det på att han, till skillnad från andra elever, inte varit tillräckligt undergiven. John är visserligen lång, över 180 cm, och kraftig, nästan 70 kg, men nu har Rambo uppbackning.

Femtonåringen återvänder till sina kamrater och meddelar att han hittat en tönt och idioten Hron vid elden. Han vill att alla ska följa med och ge John stryk, ja, han föreslår till och med att man ska slå ihjäl honom.

De andra vill dricka ett tag till, och det kan de lugnt göra. Stigen från pojkarnas tältplats tillbaka till vägen går nämligen förbi den plats där de just nu sitter och dricker. Mellan halv elva och elva klampar alla fyra in hos John och hans kamrat.Misshandeln inleds omedelbart. En av artonåringarna kastar en flaska i huvudet på John, och börjar slå och sparka på honom. Han faller omkull.

John ska säga att han älskar nazister. Han vägrar och får stryk tills han gör som han är tillsagd. Han får mer sparkar ändå, kanske för att han tidigare uppenbarligen ljugit och sagt att han inte gillar nazister.

Femtonåringen tar vid och ger John flera sparkar, varav en mycket hård träffar John i bakhuvudet. Vid det här laget är John skräckslagen. Åtminstone tre i gänget attackerar honom, ofta utan någon som helst förvarning, också bakifrån. Hans ögon är enligt en av de åtalade vidöppna som klot, och han kan inte fokusera sin blick. Den irrar oupphörligt fram och tillbaka.

Han darrar och sitter till slut på huk med huvudet i sina händer för att i möjligaste mån skydda sig mot mer sparkar och slag. Det hindrar inte att han får mer. Han får en våldsam hoppspark, sparkar i sidan och mot huvudet. Gång på gång faller han omkull av de våldsamma sparkarna. Någon slår honom med brinnande ved i nacken. Någon knuffar omkull honom i elden. De tänder eld på pojkarnas tält. De stjäl och förstör deras saker. John och kamraten ber att få gå hem, men det får de inte. I stället fortsätter man att misshandla John med sparkar och slag. Till slut blir han liggande. Hans ansikte är blodigt och svullet.

Bilden av vad som händer under de ohyggliga timmarna är oklar. Mördarna minns inte, eller vill inte minnas, så mycket under polisförhöret. De skyller på varandra.Ibland gör de uppehåll i tortyren. De ber hycklande om ursäkt, säger att sparkar och slag varit misstag, bjuder John på öl och anslår försonliga tongångar. Ingenting tycks dock kunna hejda nya utbrott av våld. Det räcker inte att John mot allt vad han tror på har sagt att han gillar nazister. Han måste ha mer stryk ändå. Det är katternas lek med råttan, och de njuter av hans ångest och rädsla. Det är en berusande känsla för dem att så totalt ha en pojke som skakar av skräck i sitt våld.

Efter en sista uppblossande misshandel kastar de honom i sjön.
John kvicknar till och simmar utåt. Han har ont, han är omtöcknad och rädd, men han är en duktig simmare. Ganska snart upptäcker skinnhuvudena att det inte var så bra att kasta i John. De kan ju inte slå honom. De skriker åt honom, kräver att han ska komma tillbaka, men han svarar inte, håller sig kvar ute på sjön i en kvart. Någon kommer på att tvinga kamraten att ropa att han kommer att få stryk i Johns ställe om han inte återvänder. Livrädd som han är gör han så. Han ropar på John och vädjar att han ska komma tillbaka, och John svarar på hans rop.

Uppgifterna om vad som nu händer är osäkra, och klaras aldrig riktigt ut under polisförhören. Det enda man vet är att en av artonåringarna och sjuttonåringen nu går och att de tar Johns vettskrämde kamrat med sig.

Det är just i det ögonblicket John fattar ett ödesdigert beslut: han vänder åter in mot land. Är det av oro för kamraten? Tror han att alla kommer att gå, eller tror han att bödlarna inte ska slå honom mer? Han har ont och han är rädd, men han förstår inte vidden av det hat hans bödlar känner. Han är bara fjorton år.

Vi kan inte veta hur John tänker i det ögonblick han börjar simma in mot stranden, men hans beslut får ohyggliga konsekvenser för honom.Femtonåringen och en av artonåringarna står och väntar. Det är de två som varit mest aktiva under misshandeln, och de har hat kvar så det räcker. Misshandeln tar fart med ny målmedvetenhet och effektivitet, och nu finns ingen flykt. Ett knytnävsslag mot ansiktet fäller John till marken. Han ramlar baklänges, och slår i huvudet i klippan. Han släpas över till en gräsplätt. De båda mördarna vill göra det bekvämt för sig när de ska sparka honom. Hårda, hårda sparkar träffar hans huvud, men han värjer sig nu inte längre med sina armar.

Bödlarna ser att John rör sig, men han skriker inte, han bara vrider sig i plågor, mumlar något de inte kan förstå. Nu är katt- och råttaleken slut. Det roliga är över. Mördarna är nöjda och lyfter, släpar och rullar John till strandkanten och sparkar i honom. Strax innan han ramlar i hör de honom åter mumla någonting.

Den här gången märker John knappast att han är i vattnet. Han drunknar och sjunker sakta mot sjöns botten. De båda mördarna står kvar och rullar en cigarett. Ingen av dem lyfter ett finger fastän de förstår att John håller på att dö.

Mördarna vänder ryggen åt den fruktansvärda scenen och ansluter sig till de andra. En av dem berättar att John sjönk som en sten, när de kastade i honom andra gången. Bödlarna drar sig hemåt och lägger sig. Johns kamrat får lift med en bil, kommer hem och slår larm.Bara några timmar efter att Johns mor skjutsat ut honom till Ingetorpssjön ligger han död på sjöns botten, misshandlad till oigenkännlighet.

----------------------------------------------- ---------------------------------
Mordet skedde 1995 ( augusti ) och i Januari 2001 släpptes den av mördarna som fått längst straff. Han är idag 27 år och en fri man. Straffet för honom var 8 år (släpptes fri efter 6 år) och för de tre andra blev det 10 månader, 4 månader och en frikändes helt.

1998 skändades Johns grav, någon drog loss gravstenen med hjälp av linor och en bil. Sedan sparkades lyktor och blommor sönder. Någon bestämde sig för att föräldrarna inte lidit nog.

Skrivet av Marie-Anne 22 augusti 2006, klockan 10:05

KOPIERA OCH SÄTT PÅ I DIN BLOGG, VISA ATT DU BRYR DIG!

Stenrik...

2011-04-13T17:39:00.004+02:00

Tänk, ibland så räcker det med så lite för att man ska känna sig uppmuntrad... Jag har lyckats få en bok såld via Bokbörsen! Nu är jag motiverad att fortsätta lägga upp böcker och kanske få tjäna några extra slantar (och mer plats). Kanske inte det snabbaste sättet att bli rik på, men varje intjänad krona är ett steg mot... att betala av csn-lånet ;)

Detta är ett sånt där inlägg som kommer att raderas när det är bland de sista inläggen. (Försöker hålla rent bakåt... För vem läser saker från 2007?)

Ordning och reda...

2011-04-12T10:54:00.003+02:00

Långsamt men endå framtå... Ja då. Det är mitt liv det! Idag har jag lyckats påbörja en sortering som jag har tänkt på länge. Ja, sedan jag flyttade in i min nya lägenhet i december. Då när allt tjafs åkte in i alla lådor och blev "jag tar det sedan". Nu är det äntligen "sedan"! Fem av sex lådor har fått öronmärkningar. Det verkar som att jag kommer uppnå något med det. Skönt! Saker och ting förflyttar sig förvisso till "röriga högarna". Men "röriga högarna" blir färre.

Och i tvättstugan blir kläderna rena.

Nej. Jag har verkligen inget vettigt att komma med i nuläget!
Over and out.

Vårdag

2011-04-11T18:33:00.004+02:00

Bild: Påskliljor i Vadstena, 2008. Jag är fotografen.

Vilken fantastisk dag! Jag satt i solen och åt min lunch, utan långärmat. Oerhört skönt! I och för sig satt jag på ett vindstilla ställe, men ändå. Det känns helt overkligt att det inte alls var länge sedan det var jättekallt och man fick dra på sig lager efter lager av kläder och kylan bet ändå.

En liten undran... Kommer man någonsin behöva sina gamla anteckningar och papper från alla kurser som man har gått? Detta är en väldigt oempirisk undersökning, men jag vill gärna höra era åsikter i frågan!

Spara pengar!

2011-04-04T16:01:00.001+02:00

Kolla igenom dina fakturor från telefon- och mobiloperatörer då och då. Ibland kan man spara sådär 60 kr/månad bara genom att ifrågasätta vad sjutton man har på fakturan!

Ledig dag med home makeover

2011-04-04T09:23:00.004+02:00

Hur tar man tillvara en dag som man inte räknat vara ledig på? För min del blir det nog ett bad, men det kanske måste till något mer, men nog finns det saker att pyssla med! Till exempel har jag och en vän monterat Expediten som jag köpte för ett par veckor sedan, så saker och ting ska på plats där. Den plötsligt tomma Billy ska långt innan luckorna finns i mitt hem få ta sitt arbete som vitrinskåp på allvar och köksskåpen ska slippa bågna, har jag tänkt.

Utrensade är redan 8 vanliga, tråkiga vinglas. Som finglas framöver ska jag ha vinglas med fötter i olika färger, och nog kan själva glasutrymmet för drycken också få ha någon färg om det behagar. Just nu har jag bara blåa fötter, men de varierar redan lite, genom sitt utförande. Det känns lite lyxigt, speciellt som de är något jag räddade från att slängas. Och så fick jag ett antal som råkade komma med mammas fritidshus för något år sedan. De levereras så snart hon har möjlighet att sätta sig i bilen och köra de 17 milen hit.

Slutligen. På något vis ska jag använda denna blogg inte bara så som jag redan använder den, utan föra någon slags notering i kanten någonstans över det som (förhoppningsvis) blir någon annan till glädje och kanske vad som kommer in i stället (eller ändå) och försöka summera om det blir fler eller färre saker i mitt hem. (Jag måste säga att jag hoppas på färre.)

Rädda våra mineraler!

2011-04-02T16:13:00.000+02:00

Denna text publicerade jag första gången lördagen den 10:e november 2007. Tyckte att den kan passa sig att låta gå igen. Som en liten påminnelse till oss alla. Och för att jag rensar ut de gamla blogginläggen och tycker att vissa är värda att ha kvar. Detta är återvinning!

Jaha, vad säger man nu då? Kongo har en stor tillgång av koltan - berättar P1:s Konflikt - en mineral som finns i mobiltelefoner, lap tops och dvdspelare. Jag ställer mig frågan: Går koltan att återvinna? I sådana fall har jag en mobil eller två att lämna in så att sakerna i dem kan återvinnas, allt från koltan till plast!

Jag ställer mig frågan: Vad händer när merparten av alla mineraler finns i våra bubbelvattenflaskor, mobiler och datorer? (och Gud vet vilka fler ställen vi placerar mineralerna på, i stället för att ha dem i naturen) Kommer världen att kollapsa? (Jag skulle inte förvånas, med tanke på hur världen redan ser ut.)

Jag ser redan översvämmade länder överallt, för min inre syn förstås (bortsett från Nederländerna, som än en gång fått besök av havet). Hallå! Låt mangroove-träden växa! Vi behöver inte räkor! Fiskar och annat som försvinner, vi måste göra något! Någon sa (om något annat): "Det är bara att go with the flow." Jag VILL INTE! Det finns så mycket kvar att göra för varandra och för världen. Om alla gjorde något enkelt - till exempel bytte ut alla glödlampor mot energisparlampor - så skulle det faktiskt hända något, utan att man som enskild person behöver lägga ner särskilt mycket tid, ork eller pengar. Själv så byter jag till energisparlampa när den gamla lampan går sönder.. Så det tar lite tid, men det är det värt!

Jag vill inte titulera mig domedagsprofet, men när varje dag blir värre än den andra (8 skolungdomar ihjälskjutna - I FINLAND!) och människor superkonsumerar så att de går 1,2 miljoner back (på bara några år!) vilket leder till att ännu mer koltan och andra ämnen tas ur marken för att möta våra begär, då kan man ju inte göra annat än att stå där, peka på Uppenbarelseboken och på Jesu utsagor i evangelierna: I den sista tiden ska allt förvärras!

Hemmamamman skriver i ett inlägg om bland annat mobiltelefoner och koltan.

Glassplitter, böcker och livet

2011-03-28T11:38:00.005+02:00

Bild: Jag hittade en nedbrunnen soptunna förra året. Den får illustrera glassplittret!

Äntligen kom jag mig för att lägga upp några böcker på Bokbörsen för att se om jag kan lyckas sälja dem den vägen. Så småningom fyller jag nog upp med fler. Min bokhylla behöver utrymmas lite, misstänker jag... Och så även ett antal kartonger. Dessutom kan det vara trevligt att bygga upp ekonomin genom att göra av med saker som man känner att man snubblar över...

Nåja... Just nu ser mitt hem aningen kaosartat ut. Jag hoppas på min Expedit som på något sätt ska monteras under kommande veckor. Kanske på lördag? Vem vet?! Den rymmer förhoppningsvis allt som jag vill ha plats för.

I veckan som gick exploderade min ugnslucka - bokstavligt talat... Glassplitter låg över hela kokvrågolvet och jag stod mitt i explosionen. Slapp på något underligt vis skador och väntar nu på att bostadsföretaget ska komma och göra något åt det hela! Inte för att jag använder ugnen sådär jätteofta, men bara för att det inte går nu så längtar jag efter att kunna använda den... Man saknar inte kon förrän båset är tomt...

Jag pausade Facebook för någon vecka sedan. Att jag inte håller mig från bloggen har nog mest att göra med att jag anser att den inte tar så stor del av min tid. Mitt konstaterande är att friheten från Facebook är enorm! Jag får för mig att göra saker som jag inte fick för mig förut - inte för att jag därför har mer att göra, men istället för att hamna framför Facebook så lägger jag ut böcker på Bokbörsen istället... som exempel. Det är effektivt och jag undrar om jag helt enkelt inte ska lägga ner Facebook helt och låta bli att ersätta det med något annat.

Nämen vänta...

2011-03-17T21:51:00.002+01:00

...jag skulle ju inte in på bloggen! Vad skulle jag göra då? Ja just... Kolla upp en adress i andra änden av stan.

Jag återkommer någon annan gång. Tills dess: Ha det fint!

Kontraster

2011-03-13T19:35:00.005+01:00

Kära värld... vad är det som händer? I Japan rasar kärnkraftverken ihop och i Libyen går de runt med svenska vapen. Själv har jag firat söndagen med två födelsedagskalas - en treåring och en tjugoåring. Båda två hade noggrant valt ut sina gäster, kändes det som, så jag är glad för båda inbjudningarna! Kontraster!

På det första kalaset önskades Hello Kitty-grejer, pussel och bilar. Och det blev väl just de sakerna också. På det andra kalaset önskades så lite ting som möjligt och gärna gåvor till Läkarmissionen, getter och träd. Kontraster!

Så här i fastetider (ja för de olika kyrkliga traditionerna, främst den Katolska och Ortodoxa, men även de som står som Lutherska "statskyrkor" såsom Svenska kyrkan och Anglikanska kyrkan) när man lite extra ska beakta sin dödlighet, arbeta på sitt andliga liv och tänka på och om möjligt göra något extra för de marginaliserade, då ställs dessa kontraster lite extra mot varandra.

Häromdagen såg jag att någon hade skrivit på sin statusrad på Facebook, där andemeningen var såhär:

Jag har inte tid att ödsla tid att hata dem som hatar mig, jag har fullt upp med att älska dem som älskar mig.

Det är fina ord, men i mina ögon inte tillräckliga. Herren Jesus sade så här:

Älska din nästa.

"Din nästa" är varje annan person i världen. Har du tänkt på det? Även Gahddaffi. Visst är det svårt att dra tanken så långt? Moder Maria Skobtsova, ett helgon i den ortodoxa traditionen, fick dessa ord sagda om sig av sin egen mor:

Min dotter är en sann kristen, för henne existerar varken grek eller jude, utan bara en olycklig människa. Om ni hade varit hotad av någon olycka skulle hon ha hjälpt er också.
(citat ur Den gömda pärlan - Moder Maria Skobtsova av Sergij Hakkel)

En kort stund senare fördes Moder Maria iväg av någon i gestapo, mot en säker död i ett av alla förintelseläger. Men ja, det kan jag säga på det jag har hunnit lära känna henne, hon hade gett Hitler sin sista brödbit om hon sett att han behövde den. Det är sann människokärlek! Det handlar inte om känslor, det handlar om att utan en tanke på egen vinning göra gott för den människa man möter.
Också en kontrast, i dagens värld.

Andra människor

2011-03-02T07:15:00.000+01:00

(bilden är ett montage, ansiktet är faktiskt mitt!)

Att möta en annan människa är en utmaning. DN 1 mars 2011 skriver om hur vi hälsar på varandra. Beroende på hur man hälsar så visar man vem som står högst, bland annat. Innan jag läste den artikeln så tänkte jag på att man alltid ska möta varje människa i dess unikhet och behandla den som att den är lika mycket värd som alla andra, hur den än ser på sig själv. Lyfta upp och inte fälla krokben. Alltid. Till och med om man känt sig lite trampad på.

Nu menar jag inte att man ska vara en dörrmatta. Man får säga "När du sa/gjorde så, så sårade du mig. Det är bättre att du gör på ett annat sätt, kanske så här...". Men vem gör så? Om jag gjorde så hälften av alla gånger jag känt mig trampad på, om jag gjorde så och dessutom visade på de fel jag var medveten om att jag själv hade gjort... Ja, vad skulle hända då?

Hur ska det gå att göra världen bättre, när det alltid finns människor som till och med helt medvetet trampar ner andra människor i skiten?
Tack och lov har jag mött ett antal som gör vad de kan för att lyfta upp. Men hur mycket tålamod och ork finns det i världen? Kärleken är inte en känsla, det är en handling.

Klädprojektet

2011-03-01T11:09:00.004+01:00

Med 22 dagar kvar till klädprojektets slut (det sedan länge oomnämnda, men som fanns i början av året) så har jag ju bland annat hunnit med att flytta. Jag har dessutom hunnit börja gå ner i vikt, vilket har lett till att jag har gett bort för stora kläder och kunnat börja använda av de kläder jag trodde att jag efter denna månad skulle behöva ge bort. Naturligtvis för att göra nytta någon annanstans. Men nu märker jag att det kanske kommer att göra mycket nytta hos mig.

Dock har jag redan i några omgångar gett bort eller gjort mig av med på annat sätt, så det har väl på ett vis nått sitt mål allaredan. Kläder som jag aldrig använder har fått börja göra nytta hos någon annan.

Vad gör du av dina kläder som du aldrig använder?

Galleriet

2011-02-24T23:01:00.004+01:00

Min skaparlusta har vaknat lite igen. Det känns gott och snart kanske jag lyckas komma mig för att uppdatera mitt galleri. Ska försöka bli bättre på tydligare bilder där också.

Annars så känner jag att det som vanligt går lite upp och ner med bloggningen. Ibland undrar jag om det spelar någon roll?

Fyra nyanser av smaktillsättningar...

2011-02-20T08:18:00.004+01:00

Jag ÄLSKAR senapssill! Jag tror att jag kan beskylla min pappa för detta, men sedan jag mer och mer har övergett e-nummer har det blivit svårare överlag att hitta sådant som jag tycker är riktigt gott. Än så länge fungerar exempelvis ICAs egen makrill i tomatsås och de flesta fiskbullar, även om allt detta kanske också egentligen borde gå under "falla bort"-listan, som e-nummersinnehållare.

Nå... Till min besvikelse har jag funnit första burken senapssill jag reagerat negativt på: Willys senapssill. Tidigare har jag reagerat negativt på Euroshoppers löksill. (Det är mina smaklökar som skricker "ÄCKLIGT!" och beklagar sig över en bismak.) Jag gör en lista... För just när det gäller fisk har jag inte helt vant mig att variera på den och behöver därför ha lite variationsmöjligheter på ugnsstekt lax och torskblock med tomatsås i ugn. Jag menar variationsmöjligheter på sådant som går lite fortare, eller i alla fall är någorlunda enkelt att få till efter en lång arbetsdag.

Vad har ni för mat som ni reagerar negativt på, som ni tidigare ätit med glädje och tyckt varit riktigt lyxigt? Och kanske vice versa... Att ni förut tyckte något var riktigt äckligt, men som ni nu anser vara en delikatess? I vilket av fallen: Vad tror ni är orsaken?

Ett hopp

2011-02-19T09:43:00.002+01:00

Berörs så långt in i själen av Den hemlige miljonären på Kanal 5. Det blir i alla fall liiiite mer utjämnat mellan klyftorna. Och framför allt så tror jag att det kan ge många fler en skjuts att hjälpa varandra när behoven är som störst.

Hoppet att någon enda till ska få det bättre växer.

Gå in på kanal5play.se och se själv!

Lycka

2011-02-18T15:52:00.006+01:00

Har nog varit lite tyst och småtråkig på sistone. Vem vill bara läsa om gratissaker och tävlingar? Men allt går ju upp och ner.

För en vecka sedan, eller så, funderade jag över "lyckan" som företeelse. Jag kom fram till att den är som ett skrämt djur som man vill hälsa på. Om man rusar fram mot den så springer den och gömmer sig, men sätter man sig ner på huk och väntar så kommer den, förhoppningsvis, till sist fram och hälsar.

Tänker jag efter lite till så tror jag inte att lycka är en känsla riktigt heller. Det kanske är därför som man kan säga att man är som lyckligast när man inte vet om det. När vardagen någorlunda flyter på, man har tak över huvudet, mat att äta och vänner. Kanske är det också därför man på ett sätt kan säga att lycka inte kan mätas i pengar? Fast det kanske går stick i stäv med att ha tak över huvudet och mat i magen?

Om lycka inte är en känsla, vad menas då med ett uttryck som "Detta är den lyckligaste dagen i mitt liv!"?

Gratissaker

2011-02-08T11:42:00.003+01:00

Hittade en liten "folder" i en butik om att köpa Toppits produkter för att få några tidningar hemskickade utan extra kostnad. Jag valde två nummer av Må bra, för det kändes som något jag kan ha nöje av en längre tid.

Från Göteborgskex hittade jag en talong att fylla i, för att få en gratis skönhetsbehandling. Fast man var visst tvungen att köpa lite kex också... Oj så synd ;) Snart är den på väg med posten och jag får förhoppningsvis en skön massage någon gång framöver!

Buzzador söker gravida och föräldrar med småbarn!

2011-02-05T08:36:00.004+01:00

Är du gravid eller har småbarn födda 1 februari 2009 eller senare? Vill du ha chansen (obs inte helt garanterat att man får den varje gång!) att prova exempelvis välling och blöjor och buzza om det? (Obs, obs! Det kan vara andra produkter än de jag nämnde.)

Buzza = på olika sätt berätta för dina vänner och bekanta om Buzzador och produkten?

Gå då in på denna länk och registrera dig.

Obs, obs igen! Du får naturligtvis registrera dig om du inte är småbarnsförälder/gravid också, det finns kampanjer även för dig!

Delad glädje

2011-02-01T07:28:00.000+01:00

Låt oss minnas vad jag skrev 8 november 2007:

Delad glädje är dubbel glädje, delad sorg är halv. Kloka ord att bygga sin lycka på.

Mat och sånt

2011-01-31T11:29:00.004+01:00

Kändes totalt misslyckat när jag i morse var tvungen att slänga en halv burk Philadelphia-ost. Speciellt som jag igår fick slänga fyra utav fem avocado (eller om det var i lördags) och ett halvruttet äpple. Då känner man att ens inköp inte varit så ekonomiska. Eller i alla fall så har ens användning av det man har köpt in inte varit så ekonomisk.

Kan ju trösta mig själv med att jag kom på vad det var för fel på kaffekannan och att jag lyckats sätta ihop den igen och ställt undan den i ett skåp, så att jag kan använda den när den andra kannan går sönder. Eller ja, om kannan går sönder, kanske ordvalet borde vara.

Lyckades dessutom göra en plåt "sconespizza" igår, fick oväntat besök just när pizzan gräddats klart i ugnen, men det blev ändå några bitar över som jag kunde stoppa in i frysen för framtida behov. Likaså har jag två portioner tillagad soyafärssås i frysen, som passar bra till onsdagar och fredagar då jag gör så gott det går för att äta veganmat. Det är alltid skönt att ha lite i frysen från dagar när man har orkat laga mat till dagar när man inte orkar eller hinner.

Trevliga hyllor

2011-01-31T07:35:00.003+01:00

(Bild från Martha Stewart)

Jag säger bara JA! Här har jag en lösning på mina hyllplan, som jag inte har än. Har funderat över hur jag ska göra för att sätta upp dem på ett snyggt sätt, den dag jag har några plan, här verkar jag ha lösningen som jag gillar! Åtminstone till något hyllplan. Det tål väl att tänkas på ett tag till, fast jag tycker att detta var grymt snyggt.

Vad tycker ni?

Köket rasar samman!

2011-01-29T12:16:00.004+01:00

Först gav min vattenkokare upp. Den började läcka i botten, vilket snabbt fick mig att vägra att ha något så farligt i mitt hem. El och vatten är ju ingen bra kombination. Idag ramlade kaffekannan isär. Varför vet jag inte. Glaset höll, men som ni ser är den nu i två delar!
Som tur är hittade jag en gång en likadan kanna, som jag fick för mig att köpa för att ha en för te och en för kaffe. Men nu brygger jag teet i tekannan som jag har köpt, så då passar det ju utmärkt att använda även kanna nummer två för kaffet.

Även mina bestick har börjat ge upp. De är såna där tvådelade där handtagen är i plast. Vattnet rinner in i dem och bildar rost och säkert en del bakterier, så en efter en åker de i sopen. Tack och lov har jag en syster som hörsammar mina behov, så hon såg till att jag fick en förpackning bestick i julklapp. Funderar på om jag ska köpa ett set till, så att jag har åtta av varje. Om det nu finns denna sort kvar fortfarande.

Uppenbarligen så är det i alla fall mitt kök som rasar samman. Tur att inte allt kraschar exakt samtidigt i alla fall!
Och är det inte värre än såhär, då är livet ändå ganska behagligt!

Många miljoner

2011-01-20T08:17:00.006+01:00

Bild: Esbe.

Jag bor i ett sådant där miljonprogramsområde. Här är de flesta inte rika, men det betyder i och för sig inte att vi är fattiga heller. På vissa gårdar har man ganska bra koll på varandra, på gott och ont. Jag tycker till exempel INTE om när människor talar om för mig hur andra människor är, speciellt inte om det är i negativa ordalag. Jag föredrar att göra en egen bedömning och de flesta människor (egentligen alla människor) har ju kvaliteter även om man inte tycker om alla drag hos dem.

Något som är typiskt för sådana här områden är att man kan hitta lite allt möjligt som är i gott skick - kläder, videoapparater, möbler - som folk har placerat någonstans utanför sina förråd. Det är trist att folk slänger fullt användbara grejer (typ tv-bänken som inte ens har en skråma - för ja, det händer här likväl som i villaområden). Jag kommer att tänka på det friganerna försöker arbeta mot: överkonsumtionen! Samtidigt så ger det åtminstone chansen åt någon annan att få ta del av "lyckan".

Hur många miljoner ställs i våra förrådsutrymmen för att folk inte vill ha det kvar?

För övrigt beundrar jag friganernas kamp mot överkonsumtionen och stöder dem med varma tankar.

Mitt hem

2011-01-19T13:32:00.000+01:00

Så här ser mitt sovrum ut. Rokokostolen fick jag via ilovegratis.se, gardinerna hängde hos mamma och mormor för ungefär 50 år sedan, sekretären kommer från farmors kusins föräldrar.

Papperskassarna innehåller tvätt och det ska jag så småningom hitta på en snyggare lösning för!

Tavlan som anas på väggen är min syster med sambo.

My life in ruins

2011-01-18T11:45:00.002+01:00

Trodde nog att den skulle vara lite halvtrist och fånig. Fånig var den, ja på det där puttesnuttiga sättet. Men jag skrattade, så trist var den då rakt inte!

Georgia jobbar som reseledare/guide i Grekland och får alltid "den jobbiga gruppen". Dessutom längtar hon efter att finna kärleken, men verkar leta på fel ställe. En typisk romantisk story, ganska genomskinlig, men lagom mysig en regnig, blåsig, kall dag.

Prishöjning!!!

2011-01-17T09:51:00.003+01:00

I höstas när jag började göra min prisjämförelselista så tänkte jag inte på att skriva datum, men jag gjorde i alla fall skillnad mellan butikerna. Faktum är att det redan då var 8 öre dyrare med Arlas ekologiska smör 250 g på Willys jämfört med Ica-butiken som jag brukar handla i.

Idag lade jag märke till att priset hos Willys ökat med 52 öre, till 20,5. 21 kronor om man betalar kontant! Måste nog kliva iväg till Ica och se vad det kostar där numera. Behöver ändå snart nytt smör.

Kanske börjar bli dags att dela upp vad man köper var igen? Det ser jag inte fram emot. Typ "Ica-listan" och "Willys-listan" på kylskåpet. Nåja, det funkar ju så länge affärerna är under samma tak! Eller så kör man Ica den ena dagen och Willys den andra.

Dessutom undrar jag om detta är på grund av den prishöjning de varnade för i höstas? Den som skulle komma överlag?

Glöm inte bort min tävling! Utlottning av Clinidermprodukter!

2011-01-14T13:52:00.004+01:00

2009 var året när all luft gick ur mig. Jag orkade inte ha saker som ställde krav på mig - så jag skippade studier och a-kassa. Då tog jag extrajobb som erbjöds mig, gick eller cyklade och tog mycket sällan bussen. Tog emot ALLT som erbjöds mig; Vänners inbjudan till fika, lunch och middag. Jag tackade ja till halvfulla förpackningar med diverse frys- och torrvaror. Jag hade riktigt kass ekonomi, men fick det på något underligt vis alltid det hela att gå ihop. Jag tillskriver Gud den äran.

2010 kom orken tillbaka någotsånär. Så jag fick form och stadga i ekonomin och behövde inte oroa mig för räkningarna. Jag vågade släppa det krampaktiga taget runt, ja vad jag nu höll i, och tog mig med en väninna till Dublin. Den äran tillskrivs också Gud.

2011 är min plan att bygga upp ekonomin för tider som påminner om 2009. Jag vet inte riktigt hur det ska gå till, men det kommer nog att falla på plats. Det ska också vara starten på livet där Gud och jag samarbetar, där jag får se vad min vilja är och verkligen lyckas följa den om Gud vill. (Jag har svårt att tro att Gud motsätter sig ens egen vilja, så länge den är god.) Och så hoppas jag att jag blir lite modigare, vågar säga ifrån lite mer men också att i ödmjukhet kan låta andras val få avgöra delar av mitt liv om de valen verkar vara av godo och om Gud vill.

Förhindra villfarelser

2011-01-13T16:32:00.002+01:00

Har lyckats med bedriften att få betala till CSN per månad istället för per kvartal, det blir ju ingen skillnad på det ekonomiska, men man slipper få för sig att man har 590 kr mer i månaden än vad man har (jag brukar var duktig på att hålla reda på det, men nu blir det liksom inte behov av någon tankeverksamhet på det området - och livet ska väl kunna få förenklas när man kan?!).

(Det är egentligen ingen bedrift, för CSN är ganska snälla på den fronten! Men det var en bedrift av mig att äntligen komma mig för!)

Detta är i kampen för ett tydligare och på vissa plan mer strukturerat liv!

Pappas "risbräck" och special-popcorn

2011-01-11T18:47:00.006+01:00

Läste ett gammalt inlägg och påmindes om något som pappa brukade göra åt mig och min lillasyster när vi var små.

Han köpte blockchoklad och popcorn. Så poppade han popcornen, la ut dem på ett bakplåtspapper, smälte chokladen och hällde över. Supergott godis! Egna "risbräck". Vet inte varifrån han fick tipset, men jag vet att han läste det någonstans. Är inte speciellt sugen just nu, men det kan vara bra att komma ihåg... Det blir ju nästan helt hemmagjort godis på så vis :)

En annan godisvariant var popcorn poppade i smör/olja (i en kastrull) och så socker och kanel över. Mums, mums!
Kanske hade han inspirerats av en resa till USA som han gjorde med jobbet, för på den tiden så blev alla mina kompisar överraskade över popcornen, men de tyckte att det var gott i alla fall!

Buzzar om Cliniderm!

2011-01-06T22:21:00.001+01:00

Jag är Buzzador. Det innebär att jag får erbjudande om att testa produkter och att informera mina vänner om dessa. Det kan jag göra på olika sätt, via bloggen och när vi sitter och fikar exempelvis. Det händer ofta att det finns produktprover att dela med sig av, så att även någon mer får testa produkten. Tanken är att produkter vinner större mark när konsumenter av dem pratar om dem. Att skapa en (förhoppningsvis) positiv bild av produkten.

Man har en viss tid på sig att buzza om produkten, och när perioden går mot sitt slut lämnar man in en rapport på ens egen upplevelse samt ens vänners upplevelse av produkten. Man kan också göra blixtrapporter under perioden och berätta om den senaste buzzningen, hur många man buzzade för då och så vidare.

Det bästa av allt är att alla kan bli Buzzadorer! Gå in på www.buzzador.com. Skriv gärna att det är karamellis som har värvat dig!

Denna gång har jag fått möjligheten att prova på Acos hudvårdsserie Cliniderm. Jag tyckte att det kunde vara intressant, då jag annars använder andra hudvårdsprodukter.

Cliniderms hudvårdsprodukter är särskilt utvecklade för kvinnor som lever i det nordiska klimatet, som genom sina svängningar (varmt-kallt, torrt-fuktigt) innebär påfrestningar för huden.

Många års forskning har lett till att man funnit ut att hudens två yttersta skikt skyddar mer mot påfrestningarna utifrån, än vad man kanske tidigare trott. Man har tagit fram den multifunktionella kompositionen Skin Protection System™ som produkterna innehåller. Den stärker och bevarar hudbarriären och motverkar så ålderstecknen.
Här kan du läsa mer om de olika produkterna i hudvårdsserien för kvinnor och här kan du läsa mer om det som finns för män.

En av anledningarna till att använda hudvårdsprodukter över huvud taget är att utomhusmiljön sliter på vår hy. Hyn möter allt som finns i luften, därför är det bra att tvätta ansiktet både morgon och kväll. På kvällen för att tvätta av alla orena molekyler och lägga på en nattkräm som stärker hyn, på morgonen för att bygga upp skyddet inför dagens strid mot osynliga partiklar. Om man tvättar rent och lägger en mjukgörare i ansiktet så skyddar man huden. Lägger man dessutom på ett lager foundation så är faktiskt huden mer skyddad än utan!

Vad tycker jag då? Jag är positivt överraskad! Har fått testa rengöringsmjölken, dagkrämen och åldersserumet.
Jag har tidigare haft svårt för att gilla hudvårdsprodukter över huvud taget, har aldrig tyckt att de har hjälpt eller så har de varit för starka. Men dessa känns milda och snälla mot huden. Det lutar åt att jag kommer att använda dem även framöver, för ännu har varken pormaskar eller finnar gett sig till känna. Dock är jag lite misstänksam mot åldersserumet - är det verkligen ungdomens källa? ;) Skämt åsido, jag tror att det också gör sitt till, jag kan bara inte säga att det är någon större skillnad nu med eller utan.

Diskutera gärna hudvård utifrån mitt inlägg och det ni finner att läsa på Cliniderms hemsida. Här är ett par frågor som kanske får igång tankarna:
Hur tar ni hand om er hy?
Begreppet "stressmage" är väl någorlunda känt, men hur tänker ni om "stresshy"?

2010-12-31T11:25:00.001+01:00

This is what the Lord says, ... "Forget the former things; do
not dwell on the past. See, I am doing a new thing! Now it springs
up; do you not perceive it? I am making a way in the desert and
streams in the wasteland."
(Isaiah 43:16,18-19)

Så låt oss gå in i det nya kalenderåret med glädje!
"Ring ut det gamla, ring in det nya! [...] Ring in det tusenåriga fridens rike."
Och det handlar inte bara om att avsluta krigen, som jag ser det,
det handlar om att inte hämnas på något vis.

Inredningstips?!

2010-12-21T18:44:00.002+01:00

När möblerna för dig tryter,
anslagstavla och banankartonger plötsligt byter
skepnad och blir till ett...

...bord!

Så här i juletider,
när man möbelbrist lider,
finns det ändå möjlighet...

...för idéknäckande!

God jul, kära bloggläsare!

Risigt ris

2010-12-16T08:08:00.002+01:00

Karins miljöblogg handlar om ris. Att det är på svåra listan över miljöpåverkan. Jag skrev själv ett inlägg för längesen om negativa saker med ris, som inte handlar om naturmiljön så mycket som levnadsmiljön för de människor som bor i närheten av plantagen. Hittar det tyvärr inte just nu, men kommer att länka till det när jag finner det. Läs Karins inlägg så länge och mitt lilla svar där!

I juletid - dela med dig

2010-12-14T11:26:00.005+01:00

Har ni läst i/hört om Lagens (Moseböckernas) texter, hur Gud införde ett friår. Det sjunde året skulle det vara (rätta mig om jag har fel). Då skulle bland andra de som köpt upp mark under de senaste sex åren återbörda det till dem som hade lite mark (var fattiga med andra ord). Då skulle allt jämnas ut så att alla ägde någorlunda lika. Vilken fantastisk ekonomisk syn!

Hur tänker vi på det idag? Allt handlar om att "jag ska ha det", våra garderober och förråd är proppfulla med saker (som vi kanske inte ens kommer ihåg vad det är). Kläder som vi inte använder, en-två-tre extra brödrostar som "kan vara bra att ha nån gång" (okej, en extra, men tre?!). Ja, jag kanske överdriver med brödrostarna - men ni vet nog ganska väl vad jag menar.

Gud vill fortfarande att vi ska dela med oss. Vi ska självklart själva överleva, det handlar inte om att leva på smärtgränsen. Men många gånger kanske man kan avvara två av fyra koftor och inte bara tio t-shirts.
Jag föreslår att du tar en titt i garderoben och ser över om det inte finns något plagg som passar att ge till en organisation som klär upp hemlösa och fattiga året om. Och just nu är det "vinterkläder" som gäller. För många hemlösa fryser ihjäl under vintrarna.

Nya vyer

2010-12-06T19:18:00.002+01:00

Nu har jag en ny utsikt, fantastisk! Mina vänner gjorde en otrolig insats i lördags! Jag hade väl kämpat en del jag med, både före och under den tiden. Och nu är det ännu mer kamp.. :) Men trevlig sådan! Är nöjd med att jag lyckats skuffa undan en tredjedel av packningen, nåja... en fjärdedel i alla fall, till sina rätta ställen! Men saknar vissa möbler som får införskaffas med tiden.

Så jo, jag lever ännu. Lite, lite lyckligare... tror jag :)

Tydliga svar och det sanna jaget

2010-11-29T22:33:00.003+01:00

Ingen kan missuppfatta om ditt svar är rakt och enkelt. Jag tror att det är en av anledningarna till att Jesus säger "ditt ja ska vara ett ja och ditt nej ett nej". Inget kan vara enklare och tydligare än så. Inga tveksamheter. Det är bra att komma ihåg de där två små enkla orden, för ens eget välbefinnandes skull.

Jag har mött människor som verkar ta illa upp om jag säger "nej" till att göra en sak, kanske mest för att jag ofta har sagt "ja" tidigare. Då gäller det att våga stå fast vid sitt nej. Säger man däremot "ja" bör man så långt det är möjligt se till att uppfylla det som "ja:et" inneburit. Det är (nästan) alltid lättare att ändra på ett nej, än att ändra på ett ja. För alla parter.

Så finner man sitt sanna jag. Det där jag:et som man ska älska. Ni vet... som Jesus säger på ett annat ställe: "Älska din nästa såsom dig själv." Hur ska du kunna älska din nästa om du inte älskar dig själv? Hur ska du kunna ta din nästas "nej" om du inte själv tillåter dig att säga "nej"?

Att älska är inte en massa känslor, att älska är att låta en annan människa få leva sitt liv på ett gott sätt - att låta sig själv leva på ett gott sätt. Livet är gott och bra när man får känna det man känner, utan att någon säger att det inte är okej. Livet är gott och bra när människor sätter gränser för varandra, men också för sig själva.

På livets väg

2010-11-15T11:41:00.003+01:00

Vi är alla pilgrimer på livets väg. Vi har kommit olika långt och vägen för oss till olika platser. Vissa har nått något de kallar för slutstationen, andrar kallar det för fortsättningen.
Det viktiga är att vi går tillsammans, inte ensamma. Att vi söker förstå varandra, inte döma. Ändå så händer det gång på gång att vi möter oförståelse eller att vi själva har svårt att visa förståelse och ödmjukhet inför andra människor och inför Livet.

Lättnadens vecka

2010-11-10T20:49:00.003+01:00

Det är så mycket som har fallit på plats! Det finns en bil att använda vid min flytt (inklusive två flytthjälp!). Jag har fått grepp om elen och anmält mig till den som är ansvarig för elnätet. Jag har bokat släp. Jag har ringt bredbandsansvariga för att komma åt "Mina sidor" på webplatsen. Och nu sitter jag här och ser hur kommande fredag kväll, en större del av lördag och söndag är fria och tomma och kanske kan ge lite tid att packa, rensa, fixa... inför flytten. För nu är det inte långt kvar! Tre helger, bara tre helger!

En liten sorg men en större glädje

2010-11-04T22:11:00.003+01:00

Fick sörja lite igår kväll när jag insåg att min gamla trotjänare VATTENKOKAREN gett upp. Den läcker i botten. Jaha, listan av saker som behöver köpas in växer. Bara väntar på att micron ska rasa ihop också, för jag menar: nu när jag ska flytta är det väl ändå skönast att så mycket som möjligt ser till att inte behöva flyttas längre än till soprummet?

Vattenkokaren är trots allt inte hela världen (även om den är BETYDLIGT snabbare än plattan). Det finns säkert nån med en sådan i något hörn. Brukar vara så att vissa har kvar sina för 1-2 koppar, från studenttiden, men när de flyttar ihop med nån annan så har de plötsligt en större. Då kanske jag kan ha turen att få en liten en?

Men precis just nu känner jag att jag ska låta november passera och allt det som går sönder ska få vändas till det positiva: mindre saker att knöka ner i kartonger!

Annars så försöker jag se till att tjejen som ska flytta in efter mig får/kan låna lite av mina saker. Vill ju ha "nytt" (fint och fräsch från andrahandsaffärer) och hon har ingenting alls här i stan. Sedan, när/om hon flyttar, så kan hon lämna allt som hållt ihop till mig igen. Så kan jag ha det i en kartong i källaren, tills jag eller någon annan behöver det.

Det som trots allt är lite ledsamt med vattenkokaren, är ju att den var en present från ett antal av mina vänner. Men på något vis så är det ju en förbrukningsvara och jag är nöjd med att få ha använt den tills den gav upp.

Ringar på vattnet

2010-11-02T14:41:00.003+01:00

Tänkte skriva några rader om hur hat föder hämnd, men vänliga ord och tankar föder kärlek. Men kom av mig, för jag insåg att det vet vi ju alla redan. Så jag stryker det och börjar om.

Ponera att du har en dålig dag, du möter en person som ler ett strålande varmt leende mot dig. Du lyfts upp inombords och när du kommer till affären så kan du inte låta bli att le mot affärsbiträdet som ser lite surmulet ut. Det lyfter upp affärsbiträdets dag och chefen får sig ett strålande leende till livs när de säger hejdå och stänger butiken.
Leendet finns kvar i chefen hela natten, så det där mötet som han ska på med andra höjdare känns lite trevligare. Han anstränger sig och ser till att ta med sig lite extra gott tilltugg och inspirerar de andra till att göra liknande saker. Till sist har det leende som du fick den där gråa dagen nått upp bland topparna i samhället, ni vet de som bestämmer hur mycket maten ska kosta och sådant... Och de tänker vänligt, vi höjer det inte 10 %, vi höjer det bara 5.

Så bra det kan vara med ett litet leende ibland!

(Och ja, jag inser ju att historien faller på att de ändå höjer priserna, men vi får komma ihåg att det har varit dåliga tider, monetärt såväl som i växtriket.)

100%

2010-10-30T12:11:00.003+02:00

En dag sa jag till en kvinna att jag vill kunna leva hundra procent, och inte sjuttio som det har känts den senaste tiden. Hon undrade varför jag ville det, räckte inte sjuttio? Jag har tänkt mycket.. Jag tror att hon tänkte på arbete. Jag kan gärna arbeta 50 %, men jag vill leva hundra procent. Att leva är inte lika med att arbeta, men många verkar tro det. Arbete är en del av livets lott, de allra flesta människor måste ha någon inkomst för att leva någorlunda väl. Åtminstone här i Sverige, och i resten av västvärlden.

Jag kan avundas människorna i Papaua Nya Guineas (PNG) skogar. De behöver inga pengar för att överleva. De har sina hyddor, de plockar sina mangor från träden och skjuter de djur de behöver för att hålla sig mätta. Inte mer, inte mindre. Men västvärlden tränger sig på där också. På gott och ont. Alltid gott och ont.

Jag tror att i PNG's skogar så existerar inte utbrändhet, fysiska sjukdomar av det slaget som finns i västvärlden existerar inte heller i samma mått. Ska vi lära dem något, så är det inte att äta mat från snabbmatskedjor (som väl har börjat hända) utan snarare sådant i stil med det som min vän Nathalie lär ut: Att döva också kan ha ett språk.
Hur hon lär ut det? Hon är i PNG, kartlägger teckenspråk tillsammans med en annan döv och människorna ser att de kan kommunicera med varandra och förstår att de inte behöver lämna sina döva barn i skogen för att dö.

Det är att leva hundra procent! Att göra det man vill göra, och ibland det man inte vill men behöver göra.

Men jag gör just en insikt här: När det känns som att det enda jag orkar är att titta på en film och en film till och ytterligare en... då är det nog bäst att göra det, för att få ihop energin till att göra det där som jag vill göra sedan. Det gäller bara att få en jämnvikt på allt. Kanske är det där det sviktar i vad jag tänkte och vad kvinnan menade, när hon sa som hon sa.

Och så kommer frågan:
Hur gör jag för att leva 100 %?

7777

2010-10-26T15:35:00.002+02:00

Så många besök har min blogg haft nu, åtminstone sedan jag lade till räknaren. Misstänker att det är ni, mina trogna, som har klivit in så många gånger.

Råkade visst starta en debatt hos Bondjäntan, så med största sannolikhet var det hon som gjorde det 7777:e besöket.

Vad debatten handlar om? Aktiva val och kravmärkt kött! :)
Med andra ord, etiska och moraliska dilemman. Gå gärna dit, läs och diskutera, du också!

Kravbortfall

2010-10-26T12:31:00.003+02:00

Nej, det handlar inte om miljömärkningen! Jag har insett att jag redan lever så pass medvetet, som de flesta gör efter ett köpstoppsår, att jag inte behöver ha köpstopp! Men jag drar mig mycket för att köpa böcker, tidningar och filmer ändå. Framförallt inför den stundande flytten.

Men att ha det där stående på bloggen lägger ändå en press som jag inte vill ha just nu. Förut ansåg jag att jag inte har prestationsångest, men jag har nog det har jag kommit fram till. Den leder till att jag inte låter mig själv lyckas. Sådant är dumt. Därför är det bättre att försöka att låta kraven vara så få som möjligt, för var dag har ju nog av sin egen plåga. Precis som var dag också har sina glädjeämnen, som det väl aldrig kan bli nog av?

Längtar hursomhelst efter det vintervita, som ju snart verkar vara i annalkande (förutom i alla andra delar av landet där snön redan har kommit). Men det kan kanske vänta tills jag lyckats med att städa balkongen...

Varm i hjärtat...

2010-10-25T18:04:00.003+02:00

...blir jag när jag blir efterfrågad sådär på bloggen.. Tack, Mångmamma! Allt är okej med mig, även om jag kände mig något under isen under lång tid. Mycket att göra, småsjuk hela tiden (gick över med hjälp av fantastisk nässpray) och ja... Ibland går livet bara för runt, helt enkelt.

Glädjande nyheter till mina bloggläsare:
Jag kommer snart inte längre att ha 16 kvm cell, utan 50 kvm slott! (På sjätte våningen.) Kan ni ens ana hur mycket jag längtar?! (I lördags var det 7 veckor SJU!!! kvar...) Det firar jag med att göra mig av med ännu mer grejer och gå och nosa lite inne på Cervera. (Har 15 % rabatt där på nåt inköp innan sista november.)

Jag kommer nog ligga ganska lågt med bloggen ett tag till, men jag kommer att titta in ibland. Försöker för övrigt att läsa mina bloggvänner mellan varven. Men det är inte så mycket tid över för mig just nu. Mest jobb fortfarande, men det börjar lugna sig.

Paus

2010-10-03T14:30:00.003+02:00

Det känns som att allt har tagit en paus. Allt inom mig. Tankarna, planerna... orken. Kanske är det lite hösten, som jag förvisso älskar. Kanske är det all stress som äntligen är på utrinnande och tar med sig en massa bort som gör mig alltigenom trött. Inte ens planerade lördagstankar har jag orkat med att ordna fram. Så jag tar en liten paus från det.

Man kan bestämma sig för saker och sedan tar livet ändå en annan väg. Men om man inte bestämmer sig för en sak, utan bara låter sig flyta omkring så finns det en risk att det inte blir någon väg alls utan att man fryser till is på samma plats.

Snart navigerar jag mig också från min lilla cell till något större. Något som kanske kan komma att kallas slott. Längst upp ska jag få bo, som den Konungadotter jag är, i ljusa vackra rum. Jag längtar dit, platsen där ro ska få råda (om jag lyckas).

Paradise Forest

2010-09-29T12:42:00.002+02:00

Som ni ser i kolumnen till höger så har jag lagt till en bild med en apa och en hoya på. En av mina vänner jobbar med ett projekt att dels kartlägga de utrotningshotade hoyorna (blommor) och dels att kartlägga teckenspråken på Papua Nya Guinea. Hennes sida visar lite mer vad hon gör. Sprid gärna informationen och överväg gärna att stödja projektet!

Vinnare

2010-09-28T11:54:00.004+02:00

Många "lottovinster" nu!

Häromdagen fick jag hem 200 g gratis kattfoder (ska ge till min systers katt).
I dag fick jag hem vit choklad (Vintervit) från Marabou för att jag var bland de 1100 första att ställa mig i kö på Facebook-sidan.
Triss-lotten som jag bloggade för att få vann jag 50 kronor på.

Det var inte så illa med fyra liter trattkantareller heller (vi orkade inte plocka mer än sju liter, jag och min mor). Det lär finnas fler på den platsen igen. Så jag hoppas att mamma går dit och plockar åt sig mer!

Lördagstanken

2010-09-25T07:48:00.003+02:00

Tema: Lördagstanken. Ett citat, en mening att fundera över en lördag som denna. Skriv gärna dina tankar kring det som står!

”O, är ej glädjens rätta hamn
Uti de yra nöjens famn,
Där munterhet och glam och skämt
Var dag på nytt sitt möte stämt?”
-”Nej, icke där
Jag finner, vad min själ begär!”
(ur Säg mig var glädjens rosor gror, Lina Sandell)

Ett väldigt mycket mer andligt tema än vanligt. Bäst är att läsa psalmen i sin helhet och sedan fundera.

Lördagstanken

2010-09-18T07:33:00.002+02:00

Tema: Lördagstanken. Ett citat, en mening att fundera över en lördag som denna. Skriv gärna dina tankar kring det som står!

En förståndig son samlar in om sommaren, men en oförståndig son sover i skördetiden.
(Ordspråksboken 10:5)

Det är bra att lägga upp förråden inför vintern! Fint att även Bibeln påminner en om det! Så ut i skog och mark och plocka svamp, lingon och om det finns något annat att fortfarande hitta. Äpplen är väl troligt i alla fall!

Lördagstanken

2010-09-11T07:41:00.000+02:00

Tema: Lördagstanken. Ett citat, en mening att fundera över en lördag som denna. Skriv gärna dina tankar kring det som står!

Jag har kommit underfund med att det inte är ytterligare en tröja i garderoben eller en ny vas som gör mitt liv rikare, utan att spendera mycket tid med andra människor som jag älskar.
(citat från gästinlägg på Köpstoppsbloggen)

Detta är väl egentligen ganska självklart, men ändå värt att tänka på. Hur mycket är det du köper värt i förhållande till andra saker i livet?

Lördagstanken

2010-09-04T06:52:00.000+02:00

Tema: Lördagstanken. Ett citat, en mening att fundera över en lördag som denna. Skriv gärna dina tankar kring det som står!

Train up a child in the way he should go, and when he is old he will not turn from it.
(Proverbs 22:6)

Nog för att jag tror på att man kan lära gamla hundar sitta, men så sant som det är sagt: Det man lär ett barn tar det med sig genom hela sitt liv. Lär era barn, världens barn, det goda och de kommer bära det goda med sig!